Inga produkter i varukorgen.
Var tredje AI-satsning i nordisk vård är redan i drift
Artificiell Intelligens AI har tagit steget från pilotprojekt till vardag i delar av den nordiska sjukvården. En ny kartläggning av drygt 800 initiativ visar att ungefär var tredje AI-satsning redan används rutinmässigt.
AI används i dag inom allt från diagnostik och bildanalys till administration och övervakning i vården. Det visar The Nordic AI Health Map, som enligt AI Sweden är den första storskaliga kartläggningen av AI-initiativ inom hälso- och sjukvården i Norden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Kartläggningen omfattar drygt 800 initiativ inom offentligt finansierad vård i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Datainsamlingen genomfördes under våren 2026. Initiativen har delats in i åtta användningsområden och tre faser: koncept, pilot och rutinmässig drift. Ungefär en tredjedel befinner sig i den sista kategorin.
Diagnostik ligger längst fram
Det största dokumenterade användningsområdet är klinisk vård och diagnostik. Det är också där flest AI-initiativ har nått full implementering. Därefter följer administrativt stöd till vårdpersonal.
Bland exemplen finns taligenkänning som används för att frigöra tid för vårdpersonal, bildanalys som stöd till röntgenläkare och automatiserad övervakning som minskar manuellt rutinarbete.
Samtidigt visar kartläggningen tydliga skillnader mellan länder och regioner. Inom exempelvis strokediagnostik och bröstcancerscreening är vissa lösningar redan i daglig drift, medan andra verksamheter fortfarande befinner sig i ett tidigare skede.
En viktig tanke med kartläggningen är därför att vårdorganisationer ska kunna se vad andra redan har gjort och dra nytta av deras erfarenheter.
– Grundtanken är att öka transparensen och göra det lättare för nordiska beslutsfattare och vårdorganisationer att lära av varandra, säger Lorna Bartram, AI-strateg med inriktning på hälso- och sjukvård på AI Sweden.
Kartläggningen ska fortsätta uppdateras och utvecklas under 2026. Annemieke Ålenius, ordförande i Nordiska ministerrådets E-hälsogrupp och senior rådgivare till AI Sweden och E-hälsomyndigheten, lyfter samtidigt behovet av nordiskt samarbete när bland annat AI-förordningen och det europeiska hälsodataområdet, EHDS, ska omsättas i praktiken.
