Årets innovation ska göra det möjligt att testa AI i intensivvården

I forskningsmiljön kan forskarna analysera stora mängder intensivvårdsdata och utveckla AI-modeller som på sikt ska kunna stödja vårdpersonalen i svåra beslut.

Enligt projektledaren Villiam Kildal ligger det innovativa framför allt i den nära kopplingen mellan forskning och klinisk verksamhet. Personal som själva arbetar inom intensivvården leder arbetet tillsammans med AI-forskare från flera universitet.

– Det gör att vårdpersonalen kan vara delaktig genom hela processen, från att identifiera kliniska behov till att utveckla, testa och utvärdera beslutsstöd, säger han.

Forskningsmiljön ger också möjlighet att arbeta med flera olika AI-modeller och forskningsprojekt, i stället för att utveckla en enskild lösning.

– På så sätt kan vi se till att det vi utvecklar är relevant i det dagliga arbetet och har förutsättningar att faktiskt hjälpa både vårdpersonal och patienter.

Flera års arbete bakom testmiljön

Enligt Villiam Kildal har få sjukhus i världen lyckats skapa robusta system som gör det möjligt att systematiskt utvärdera AI med omfattande sjukvårdsdata.

– Vi måste ta reda på om AI faktiskt kan förbättra sjukvården och det kan bara göras i verkliga vårdmiljöer, utvärdering på historiska data räcker inte, säger han.

Vilka hinder har ni stött på under arbetet?
– En stor del av arbetet har handlat om att bygga en säker forskningsmiljö. Det har krävt bland annat etikgodkännanden, avtal och pålitlig teknisk infrastruktur.

Forskarna har också lagt mycket tid på att förstå, bearbeta och kvalitetssäkra den komplexa information som intensivvården genererar.

– Det arbetet har tagit flera år, men gör att vi nu har förutsättningarna att ta nästa steg mot utvärdering i realtid.

Nu ska AI testas med data i realtid

Med stöd från Innovationsfonden arbetar forskarna nu med att koppla forskningsmiljön till Region Stockholms realtidsdata. Nästa steg är att låta AI-modeller analysera information från patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar.

Till en början ska modellerna arbeta i bakgrunden. De ska analysera patientdata utan att resultaten påverkar vårdpersonalens beslut eller patienternas behandling.

På så sätt kan forskarna följa hur modellerna presterar över tid och jämföra resultaten mellan olika vårdmiljöer och patientgrupper.

Vad krävs för att AI-modellerna ska kunna börja användas i intensivvården?
– Att en AI-modell gör bra förutsägelser betyder inte nödvändigtvis att den förbättrar vården. Vi behöver också undersöka hur beslutsstöden fungerar för vårdpersonalen i praktiken.

Villiam Kildal beskriver kliniska interventionsstudier som ett långsiktigt mål. Men innan forskarna kan testa AI-stödet i patientvården behöver de samla tillräckligt med underlag för att säkerställa att det går att göra på ett säkert sätt.

I sådana studier vill forskarna undersöka om tekniken förbättrar vårdpersonalens beslut och patienternas resultat. De vill bland annat studera överlevnad, komplikationer och vårdtider.

För tidigt att säga när AI kan användas i vården

Södersjukhusets sjukhusdirektör Karouk Said ser stor potential i arbetet.
– AI har potentialen att förbättra läkarnas beslutsunderlag inom intensivvården och jag är stolt över att vi kan bidra till den utvecklingen, säger han i ett pressmeddelande.

Men det återstår flera steg innan vårdpersonalen kan börja använda AI-modellerna i sitt dagliga arbete.

När tror du att tekniken kan göra konkret skillnad för patienter och vårdpersonal?

– När tekniken kan börja användas i den ordinarie vården är det för tidigt att säga. Först behöver vi visa att den är säker och faktiskt gör nytta, säger Villiam Kildal.