Capio S:t Göran släppte in patienterna i utvecklingen: ”Vi i sjukvården är ofta perfektionister”

– I sjukvården vill alla jobba med patientdelaktighet och personcentrerad vård. Men nu har vi gått längre. I dag är patienterna faktisk själva med i vårt utvecklingsarbete, Barbro Kedinge, chefläkare på Capio S:t Görans sjukhus.

Patientmedverkan och Trygga råd i utvecklingsarbetet

Till skillnad från innan, där patienter fick tycka till först när ett material eller beslut redan varit färdigställt, involveras rådets medlemmar nu från allra första början. Det kan till exempel handla om riskanalyser, flödesstrukturer och ständiga förbättringsarbeten.

– Förra året implementerade vi ”safety netting”, eller Trygga råd. Det vill säga att vi på sjukhuset har ett tydligt och strukturerat sätt att kommunicera med våra patienter när de skrivs ut. Här var patient- och närståenderådet jättevärdefulla när vi skulle ta fram informationen.

– Ofta är vi i sjukvården lite perfektionister där varje detalj ska vara helt perfekt från början. Då fick vi synpunkten från rådet att: ”Detta är ju jättebra! Kör ut det så reviderar vi om det skulle behövas sen”.

Rådets deltagare rekryteras för att arbeta opartiskt och sjukhusövergripande för alla patienters bästa, snarare än att företräda sina egna diagnoser eller en enskild patientgrupp.

Flödesorganisation och Lean: Tydliga roller med ny flödesstandard

När jag ber Barbro Kedinge att förklara sjukhusets struktur för kvalitetsarbete är en av de första sakerna hon lyfter fram sjukhusets långa historia med Lean. Hon beskriver också hur sjukhusets flödesarbete är uppbyggt kring två centrala funktioner: flödesledare och flödesägare.

Flödesägaren, som oftast är en läkare, har det övergripande strategiska ansvaret för ett diagnos- eller åtgärdsflöde. De arbetar parallellt med en flödesägare inom omvårdnad för att fånga hela teamets perspektiv.

Ute på de enskilda avdelningarna finns flödesledare som ansvarar för att både den medicinska vården och omvårdnadsdetaljerna blir korrekt utförda i det dagliga arbetet. Detaljer som att exempelvis erbjuda mjukare tandborstar till blödningskänsliga hematologipatienter.

Öppen kultur för avvikelser och tvärprofessionella förbättringar

– Förra året gjorde vi en stor genomlysning på sjukhuset kring just hur vi jobbar med flödesorganisationen. För vi märkte att det fanns en del missuppfattningar. Vad gör man som flödesledare? Vad gör man som flödesägare? Vad har jag för roll och mandat?

För att råda bot på osäkerheten och skapa en tydlig struktur etablerades en ny flödesstandard. Den klargör ramarna och innehåller även en introduktionsutbildning så att nya medarbetare vet hur ett förbättringsarbete ska bedrivas.

För att hålla arbetet levande och samstämmigt träffas flödesägare, flödesledare, chefer och kvalitetscontrollers regelbundet var sjätte till åttonde vecka.

– Vi vill ha en öppen kultur som inte är rädd för att uppmärksamma avvikelser, framhåller Barbro Kedinge.

– Exempelvis såg vi nyligen att vi hade många avvikelser rörande urinkatetrar. Då kallade jag till ett möte med bland annat kvalitetscontrollers från akutkliniken, som uppmärksammat flera avvikelser, tillsammans med flödesägare samt sjuksköterska och läkare i urologi.

Under våren arbetade sedan den tvärprofessionella arbetsgruppen fram ett sjukhusövergripande kateterdokument med skärpta riktlinjer för indikationer och dokumentation för att minska risken för vårdrelaterade infektioner.

Barbro Kedinge menar att arbetet är ett exempel på att deras kvalitetsstruktur fungerar:

– Det ger förbättrad kvalitet och förbättrad patientsäkerhet. Men det är också en trygghet för våra medarbetare.