Det råder brist på sjuksköterskor på många håll i Sverige. Men vad krävs för att sjuksköterskor ska trivas och vilja stanna kvar på jobbet? Den frågan har forskare vid Göteborgs universitet nu gått på djupet med.
Chefen avgörande för att sjuksköterskor ska stanna
Ledarskap Vårdenhetschefer spelar en avgörande roll för att sjuksköterskor ska trivas och stanna kvar på jobbet. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I en studie har de intervjuat både chefer och sjuksköterskor för att ta reda på vilka förutsättningarna är för en bra arbetsmiljö.
Spelar roll för trivsel, effektivitet och säkerhet
Resultatet från projektet visar att ledarskapet spelar en avgörande roll för både trivsel, effektivitet och patientsäkerhet. Sjuksköterskor som känner att organisationen bryr sig om dem och uppskattar dem är mindre stressade, mer effektiva, upplever jobbet som mer meningsfullt. Dessutom är de mindre benägna att byta jobb.
Det ger i sin tur positiva effekter som bättre teamarbete och ökad patientsäkerhet.
– Vi ser också att vårdenhetscheferna är centrala för att sjuksköterskorna ska uppleva ett bra organisatoriskt stöd. Deras närvaro och tillgänglighet för sin personal är extremt viktig, säger Marianne Törner som är ansvarig för studien.
Rätt förutsättningar
För att vårdenhetschefer ska fungera bra behöver de även ha förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap. De behöver ett kontor på sin vårdenhet liksom hög närvaro och synlighet i verksamheten. De behöver även känna att de har möjlighet att påverka och att de har stöd uppifrån. Dessutom behöver de ha en rimlig administrativ arbetsbörda och kontakt med en och samma HR-expert över längre tid.
– Ett bra stöd till vårdenhetscheferna ger ringar på vattnet. Det påverkar sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö positivt, vilket i sin tur bidrar till ökad effektivitet och patientsäkerhet.
Färre etiska konflikter
Forskningen utgår från begreppet Perceived Organizational Support (POS). Begreppet syftar på medarbetarnas uppfattning om i vilken grad organisationen värdesätter deras arbete och värnar deras välmående. Ju positivare uppfattning medarbetarna har, desto färre etiska värdekonflikter.
Fakta
Om boken
Hälsobringande sjukvård – för personal och patienter bygger på enkäter till 140 vårdenhetschefer och 1 800 sjuksköterskor på sjukhus i två olika regioner, samt djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer.
Bakom projektet står Göteborgs universitet, i samarbete med Högskolan Väst och Högskolan i Skövde, samt sjukhusvården i Region Jönköpings län (Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov, Värnamo sjukhus) och Skaraborgs sjukhus (Falköping, Lidköping, Mariestad och Skövde).
Att inte kunna ge patienten bästa möjliga vård, och därmed gå emot sina djupaste värderingar i jobbet, leder till etisk stress, som i sin tur kan leda till utbrändhet och en vilja att lämna yrket. Sjuksköterskor som känner att de har gott stöd från chef, övrig ledning och kollegor upplever färre etiska konflikter.
Marianne Törner konstaterar att det är viktigt att det finns en ideologisk samsyn kring vårduppdraget i hela organisationen. Ideologisk samsyn innebär att man är överens om att patienternas behov är överordnade, snarare än till exempel att hålla nere kötider eller att utföra tvingande administrativa uppgifter.
Hoppas göra skillnad
Forskningsresultaten finns nu samlade i boken Hälsobringande sjukvård – för personal och patienter. Förhoppningen är att resultaten kan komma till nytta i organisationernas praktiska utvecklingsarbete.
– Vi hoppas att vår forskning ska göra skillnad, säger hon.
Fem konkreta tips för bättre ledarskap
- För sjukvårdsledningen: Var tydlig med den ideologiska aspekten av vården, det vill säga att det är patientens behov som är överordnade. Vårdpersonal vägleds till stor del av etiska värderingar. Om de känner att de inte kan göra ett tillräckligt bra jobb blir den etiska stressen hög, meningsfullheten i arbetet minskar och risken att man funderar på att sluta ökar.
- För verksamhetschefer: Ge vårdenhetschefer ett bra stöd och möjlighet att påverka förutsättningarna på vårdenheten. Fråga dem vad de behöver! Se till att de kan ha hög närvaro och tillgänglighet, till exempel genom ett rimligt antal anställda, kontor på vårdenheten och att de inte uppslukas av administrativa arbetsuppgifter. Var mer synliga i verksamheten och visa mer intresse för vårdpersonalens arbete.
- Samarbeta med HR: Säkerställ att nya vårdenhetschefer får en grundläggande utbildning i personallagstiftning och användningen av personaladministrativa system, så att HR-stödet och den egna tiden kan utnyttjas mer effektivt. Ge varje vårdenhetschef en specifik HR-expert som kan vägleda i alla olika typer av personalfrågor, i stället för olika experter för olika frågor.
- Se individen: Uppmärksamma sjuksköterskor och annan vårdpersonal för deras individuella insatser. Erbjud konstruktiv professionell feedback, respektera deras specifika kompetens och kompetensens gränser. Erbjud kompetensutveckling och uppmärksamma hög belastning.
- Utveckla gruppen: Erbjud möjligheter till professionellt och socialt utbyte i personalgruppen.