En majoriteten av svenskar i livets slutskede vill vårdas hemma. Trots det får bara en femtedel möjligheten. Det är var man bor som avgör, visar studien.
Den personcentrerade vården är ojämlik – trots år av statliga utredningar
Personcentrerad vård En ny studie vid Göteborgs universitet visar att den nationella styrningen av den palliativa vården inte fungerat som den ska i Sverige. Det är fortfarande stora skillnader inom landet vilken vård som finns tillgänglig.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Om skillnaderna speglar olika vårdpreferenser i olika regioner är det problemfritt. Men vi har goda skäl att tro att det snarare handlar om ojämlika förutsättningar, säger Joakim Öhlén, professor i omvårdnad, verksam vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, och vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Sjukhusvård och äldreboenden dominerar, trots att vårdplatsen är både betydelsefull och centralt för att förverkliga personcentrerad palliativ vård.
De nationella riktlinjerna som finns är ofta otydliga, enligt studien. I praktiken kan kommuner och regioner välja bort dem.
– Det är ju viktigt och tydligt att palliativ vård ska prioriteras. Men problemet är hur det ska ske. Det behöver konkretiseras, både när det gäller tidig integrerad vård och i livets slutskede, säger Stina Nyblom, docent vid Göteborgs universitet och verksam vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i pressmeddelandet.
För att skapa mer jämlik palliativ vård föreslår forskarna att den palliativa vården erkänns som en folkhälsofråga på nationell nivå. Uppföljning och vägledning för kommuner och regioner bör också skärpas, enligt forskarna.
