Nationella förbättringsarbeten – så drev cancervården igenom hundratals initiativ på två år

Trenderna de inskickade projekten pekar mot

Förbättringsprojekten som beviljats och varit framgångsrika kan också visa på en nulägesbild över var cancervårdens utveckling är på väg. Exempelvis har insatserna inom rehabilitering och palliativvård varit många – 246 stycken år 2025.

– Allt fler patienter kommer leva under en längre tid med sin cancer och kommer behöva palliativvård längre än tidigare. Förr ansågs palliativvård vara vård i livets slutskede, så är det inte längre. Nu handlar det om att hitta vårdstrategier för de som lever med cancer.

Flera av projekten använder också AI-teknik för att möjliggöra säkrare diagnoser och digitalisering av analogt material för att skapa en större tillgänglighet för patienter.

– Vissa projekt kortar ledtider, vissa sparar in arbetstid men ger en bättre patientupplevelse. AI-tekniken kan till exempel hitta tumörer tidigare vilket är en stor vinst för både patient och sjukvård. Ett annat exempel är digitala verktyg som möjliggör att fler patienter kan få prehabilitering oavsett var i landet de får sin diagnos.

Beslutet om anslag till förbättringar inom cancervården kommer ur 2024 års överenskommelse mellan regeringen och Sveriges regioner och kommuner, SKR. Förbättringsprojekten har under året beviljats 220 miljoner nationellt med totalt 370 antagna förbättringsprojekt, vilket kan jämföras med 303 beviljade projekt år 2024.

Alla sex regionala cancercentrum har, med stöd av en gemensam nationell bedömningsmall från RCC och koppling till skrivningarna i överenskommelsen, själva valt ut och beviljat projekten.

111 av årets projekt är från 2024 och fick alltså fortsatt stöd även 2025.

– I och med att satsningen på förbättringsprojekt fortgick under 2025 fanns en möjlighet att lyfta fram framgångsrika projekt, vidareutveckla dem ytterligare och sprida dem till fler, vilket vi valde att göra.

Det händer efter projekttidens slutdatum

Det är fortfarande oklart ifall satsningen på förbättringsarbeten kommer fortsätta eller inte. Men oavsett är anslaget för år 2025 slut och frågan som återstår är: vad händer med projekten nu?

– Efter 20 år som chef inom hälso-sjukvården har det blivit tydligt att man måste tänka på ”efter” redan i början av projekt så att de är självgående när projekttiden väl tar slut.

Framtagandet och implementeringen av projekten har hittills gjorts med hjälp av medlen i satsningen medan det fortsatta utökandet av implementeringen nu ska bekostas ur den vanliga budgeten lokalt.

Hur många av projekten kommer fortsätta att bevaras i verksamheten framöver?
– Jättesvårt att säga en siffra men det känns positivt i och med hur många projekt som fått fortsätta med mer anslag från 2024. Så länge man visar på effekten och vinsten med projekten.

Att ha en samordnad insats med över 300 projekt har också lett till vinster i sig, till exempel genom samarbeten mellan snarlika idéer för att undvika att ”uppfinna hjulet” två gånger.

– I och med det här arbetet har vi nu tagit fram en modell för hur man kan arbeta horisontellt med förbättringar som jag hoppas att andra delar inom sjukvården också kan använda framöver och inspireras av. Alla behöver inte uppfinna allt utan vi kan lära av varandra.