Inga produkter i varukorgen.
Fler disputerade lärare behövs för att säkra kompetensförsörjningen
Kompetensförsörjning Det råder brist på disputerade lärare inom vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar, vilket är ett hinder för att utbilda fler. I längden riskerar det att hota både kvalitet och patientsäkerhet.
Bristen på disputerade lärare är ett hinder för kompetensförsörjningen både nu och framöver. Foto: Adobe Stock
Bristen på disputerade lärare är ett hinder för kompetensförsörjningen både nu och framöver. Det konstaterar Nationella vårdkompetensrådet i sin senaste rapport.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den nuvarande lärarresursen är dessutom äldre och stora pensionsavgångar väntas framöver.
Förutsättning för att säkra kompetensen
Att det finns en tillräcklig tillgång till disputerade lärare är en förutsättning för att kompetensförsörjningen ska fungera, poängterar Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet.
– Om lärosäten inte kan utbilda kommer legitimerad personal i hälso- och sjukvården att minska, vilket i sin tur kommer att påverka kvalitet och patientsäkerhet, säger hon.
Utbildar barnmorskor och specialistsjuksköterskor
Bristen på disputerade lärare är en utmaning för en rad utbildningar. Till exempel inom utbildningar som leder till tandläkare, specialistsjuksköterska med vissa inriktningar, röntgensjuksköterska, biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi, tandhygienist, audionom och barnmorska.
Rådet föreslår tre konkreta insatser för att öka antalet disputerade lärare:
- Långsiktig finansiering av forskarskolor. Rådet anser att satsningar på forskarskolor för doktorander är ett bra sätt att stärka forskningskompetensen. Forskarskolan utgör i sig också en god grund för en framtida forskarkarriär.
- Förenade anställningar. Rådet vill se att fler yrkesgrupper än läkare kan ha förenade anställningar där de kombinerar ett lärarjobb med en anställning inom sjukvården. Om fler yrkesgrupper har förenade anställningar skulle utvecklingen inom utbildning, forskning och hälso- och sjukvård gynnas.
- VULF-avtal. VULF står för vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning och är ett avtal mellan staten och vårdgivarna. Rådet bedömer att fler hälso- och sjukvårdsutbildningar bör kunna teckna VULF-avtal än enbart specialistsjuksköterskor.
Nationella vårdkompetensrådet har i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Det här är den första delredovisningen enligt det uppdraget.
