Inga produkter i varukorgen.
Forskare synar brister i Västernorrland: ”Ska vända på varje sten”
Mellan 70 och 90 procent av all digitalisering misslyckas, och mycket forskning förklarar varför. Ändå fortsätter det att ske. Nu ska Mittuniversitetet syna brister i offentlig digitalisering för att hitta vad som hindrar organisationer från att lära sig av misstag.
Katarina Gidlund, professor i informatik vid Forum för digitalisering, Mittuniversitetet.
I höstas inleddes projektet GovTech Challenges, en tvärvetenskaplig forskarskola vid Mittuniversitetet. Några doktorander ska undersöka digitalisering i Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Timrå, Nordanstig, Ånge och Region Västernorrland. Enligt projektledaren Katarina Gidlund är GovTech Challenges unikt eftersom det fokuserar på att hitta problem.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Många forskningsmiljöer jobbar absolut med kritisk analys, men att fronta med heta potatisar som dessa har jag aldrig sett, säger hon.
Med heta potatisar menar hon de uppdrag som doktoranderna har fått. Bland annat ska de undersöka leveransförmåga på installerade system, datakvalitet på programvara, ansvarsutkrävande vid exempelvis dyrbara felinvesteringar, hur löften infrias och om det finns någon verklig nytta med digitaliseringen.
De leder vägen
Det är inte bara Västernorrland som tampas med misslyckanden kopplade till digitalisering, utan Gidlund är tydlig med att problemet är utbrett.
– Mellan 70 och 90 procent av all digitalisering misslyckas idag.
Dessutom ligger inte Västernorrland särskilt dåligt till, inte minst på grund av myndigheters närvaro i länet. Enligt Länsstyrelsen har Västernorrland en högre andel sysselsatta i statlig sektor jämfört med riket i stort, sett till befolkningsstorlek. Och bland myndigheter finns en lång tradition av digitalisering. Ett annat exempel på den förhållandevis höga digitaliseringsgraden är faktumet att Sundsvall utsågs till årets digitaliseringskommun 2022. Men ändå låter de sig granskas.
– Jag tror inte att det är en slump att det är dessa behovsägare som vågar vara med i projektet. De är väl införstådda med hur svårt det är att digitalisera.
Katarina Gidlund talar om ett förenklat narrativ kring digitalisering. Det är inte så lätt att uppnå vissa värden och mål som det framstås, menar hon.
– Vi ska vända på varje sten och hitta allt som hindrar offentliga aktörer från att nyttja digitaliseringen fullt ut.
”Bidrar med stor samhällsnytta”
Under sina 20 år som digitaliseringsforskare har Katarina Gidlund aldrig sett fram emot ett projekt lika mycket som nu. Behovsägarna är också helt med på noterna och finansierar hälften. Gidlund beskriver kommunerna och regionen som modiga och kloka för att de vågar blotta sig och låta doktorander komma in under skinnet på dem.
– De bidrar med stor samhällsnytta.
Hur ska ni göra för att inte trampa folk på tårna?
– Det är sant att mycket digitaliseringsprojekt bedrivs av eldsjälar, och att de är ganska ensamma. Vi är inte ute efter att hänga ut någon, och relationsbyggande är en viktig del av all forskning. Om det skulle bli så att vi möter motstånd så kan det vara ett av många tecken på varför saker inte går som man tänkt. Jag tror dock att de flesta inblandade kommer känna lättnad över att deras område hamnar i strålkastarljuset, säger Katarina Gidlund.
