På de tolv vårdplatserna avdelning 85 D2 på Akademiska sjukhuset i Uppsala behandlas patienter med kolo- rektala sjukdomar. Här provas också nya arbetssätt för ökat medarbetarinflytande och patientinvolvering och här välkomnas nya idéer från alla i ett utvecklingsprojekt som ännu är i sin linda. Projektledaren, avdelningschefen och sjuksköterskan Patrik Bodeby släpper in Kvalitetsvård på ett besök här på kirurgiska utvecklingsavdelningen, som den kallas, och visar på en whiteboard hur man arbetar med daglig styrning.
– Vi försöker att tänka i lite nya banor kring hur vi lägger våra resurser under dagen. Traditionellt så jobbar man ju i vården så att väldigt mycket händer under morgontimmarna – det är då alla får medicin, sår ska läggas om, stora ronden ska genomföras….Vi försöker istället att utjämna arbetsuppgifterna över dagen. Och här på tavlan ser vi utifrån varje patient hur mycket resurser vi behöver lägga på var och en, och kan planera när det är lämpligast att det sker.
Än så länge samlas man framför whiteboarden, för att få en överblick och planera dagen.
– Men vi tittar också på om man skulle kunna ersätta den med ett digitalt system. Hittar vi ett som fungerar bra ska vi ha det…men vi ska inte digitalisera för digitaliseringens egen skull, säger Patrik Bodeby.
Inget är hugget i sten på Kirurgiska utvecklingsavdelningen, utom möjligen visionen: här ska idéer prövas och både patienter och personal vara delaktiga i hur vården bedrivs. Arbetssättet är teambaserat och lärandestyrt. På köpet ska vården bli mer effektiv, inte minst genom att man i hela vårdkedjan tänker på helheten. Varje steg i vårdkedjan ska bidra till och förbereda för nästa steg.
Patrik Bodeby, som har en bakgrund som sjuksköterska och i chefsroller på andra avdelningar som också arbetat med förbättrings- och utvecklingsarbete, har också många tankar kring vem som gör – och bör göra – vad i teamet. Han exemplifierar: Ska undersköterskor fylla på material i skåpen – eller är det bättre att personal från vårdnära service gör detta så undersköterskorna får mer tid för omvårdnad? Även andra sätt att avlasta uppgifter från olika professioner i teamet prövas.
– Tidigare var jag på en ortopedavdelning där jag fick möjlighet att vara med och driva en del förändringsarbeten. Där införde vi medicinska sekreterare på ronden, något som jag tagit med hit. Det är effektivt att de, som är proffs på dokumentation, gör rondanteckningar direkt, patient för patient istället för att läkare eller sjuksköterskor gör dessa i efterhand.
Och ronden, den stora – den har avdelningen nu prövat att lägga på eftermiddagen. På förmiddagen har de istället en kortare uppföljande rond, helt i enlighet med tanken att utjämna arbetsuppgifterna över dagen.
Arbetstiderna är också föremål för utveckling, med målet att de ska vara så hälsosamma som möjligt.
– Vad vi redan har gjort är att vi lagt schemat så att vi startar arbetsdagen lite senare än det traditionella kvart i sju. Här börjar man halv åtta, vilket faktiskt gör ganska stor skillnad, inte minst för personal som pendlar, säger Patrik Bodeby.
Personalens erfarenheter av arbetsmiljön och de nya arbetssätten är förstås viktig för hur man går vidare, fortsätter han.
– Vi har en schemalagd daglig tid för reflektion, en kvart till en halvtimme, varje eftermiddag, där vi pratar om hur vården har fungerat under dagen.
Även patienternas upplevelse ska förstås fångas upp. En del i att förbättra den kontinuerliga kommunikationen med patienten är en ny intelligent patient-TV som är på gång att installeras i alla salar.
– I den kan vi lägga in information till patienten om den kommande vården, när den ska ske och vad den innebär. Det är också möjligt för patienten att kommunicera med oss via den.
Att patienten får god information är viktigt för vårdresultatet, understryker Patrik Bodeby. Liksom det faktum att patienten förstår vikten av sin egen roll.
– Välinformerade, trygga patienter som förstår vad de själva behöver göra för sitt fortsatta tillfrisknande blir en viktig resurs i vårdkedjan, säger han.