Det skriver Svenska Läkaresällskapet (SLS) i sin slutrapport av pilotprojektet ”Hippokratesrevision”. Projektet har pågått sedan 2017 och målet har varit att hitta en modell för en professionsbaserad medicinsk kvalitetsrevision. Idag används enligt SLS ofta mätbara kvalitetsmått som ibland är irrelevanta och riskerar att rikta uppmärksamheten fel.
Hippokrates ska kvalitetssäkra vården
Vårdkvalitet
Kvaliteten i vården måste utvärderas av vårdens professionella med värden som etik och vetenskap i fokus.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Hälso- och sjukvården behöver kraftfullt kvalitetssäkras för att säkerställa att vård ges på ett jämlikt sätt och tillgodoser behov hos såväl enskilda patienter som befolkningen som helhet, säger Niklas Ekerstad, ordförande i SLS arbetsgrupp för professionell granskning och klinisk revision, i ett pressmeddelande.
Vårdens kvalitetsvärdering bör utgå från etik och vetenskap, skriver man i rapporten. Det är också grunden i Hippokratesmodellen, som bygger på att läkare och andra vårdprofessioner regelbundet granskar kliniker och vårdcentraler utifrån ett definierat ramverk.
Tre pilotrevisioner har gjorts av verksamheter med olika inriktning: invärtesmedicin, kirurgi och allmänmedicin.
– Vår modell och genomförda revisioner talar för en god genomförbarhet och att vårdens kvalitetsutveckling i högre grad än idag måste utgå ifrån de grundläggande yrkesmässiga värdena som etik och vetenskap, fortsätter Niklas Ekerstad.
Modellen består i första hand av komponenter som är oberoende av läkarspecialitet: vetenskap, medicinska utfall, etik, patientsäkerhet och utbildningsfrågor. Men utöver det finns specialitetsspecifika delar där granskarens specialistkompetens är av vikt. Inte minst försöker man med metoden fånga upp den komplexitet som finns för sköra och multisjuka patienter. Inbyggt i modellen finns också frågor kring personalens fortbildning.
– Hippokratesrevisionens syfte är dels att belysa en enhets styrkor och svagheter med utgångspunkt i medicinsk kvalitet, vetenskap och etik, dels att stimulera utveckling och kvalitetsförbättringar, sammanfattar Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
I rapporten beskrivs såväl metoden som de lärdomar man har dragit av de tre pilotrevisionerna, som också finns som bilagor i sin helhet.