”Intensivakuten på väg att finna sin roll”

– Om vi bara går och rullar tummarna och får några enstaka fall då och då blir ju vi sämre än alla andra kolleger till slut. Man måste träna hela tiden, annars blir man ringrostig. Då kanske det inte ens är så bra att patienterna kommer till oss längre, sa Louis Riddez till SVT.

Från Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledning svarar chefläkaren Elda Sparrelid att det ännu gått så kort tid och att intensivakuten är på väg att finna sin roll.

Den nya vårdnivån intensivakuten är en del av den större omläggning av akutvården i Stockholm, som sjösattes under våren. Flera närakuter öppnas, dit patienter ska styras via ett nytt hänvisningsverktyg, så att storsjukhusens akutmottagningar avlastas. Den gamla akuten på Karolinska har helt lagts ned, och ersatts av intensivakuten. Patienter som tidigare skulle söka Kaolinskas akut hänvisas till närakut eller andra sjukhus.

Kvalitetsvård har sökt ansvariga för att ställa frågor om hur reformen har fungerat hittills. Ingen har velat ställa upp på en intervju, men Elda Sparrelid svarar skriftligt på våra frågor.

Har den nya intensivakuten funnit sin roll?

Den är på väg att göra det men det har bara gått några veckor. Besöksantalet är nere på den nivå vi räknat med eftersom det ska matcha det högspecialiserade uppdraget som hela Karolinska har. De har också ansvar för mycket annan vård som de är ensamutförare av. Än så länge är intensivakuten kvar i gamla större lokaler och medarbetarna lägger en del tid på att arbeta in sig i de nya lokaler som de kommer att flytta in i till hösten. Vi har tät kontakt, utvärderar allt eftersom och justerar det som behövs.

Vad har hittills gått bra i den stora akutreformen?

Vårt mål har varit rätt vård på rätt plats i rätt tid. Det har inte gått så lång tid ännu men våra siffror visar att det går åt rätt håll, färre akutmottagningsbesök än förra året och fler närakutsbesök. Det är en vändning när det gäller akutmottagningsbesöken efter år av ökning. Våra närakuter har haft kraftiga besöksökningar som de klarat på ett bra sätt, det är bland annat de patienter som väntat länge på akuten. Vi har ett nytt hänvisningsstöd som inte bara kopplar ihop symptom med brådskandegrad utan även med vårdform, till exempel närakut eller akutmottagning. Vi har också ett tätt samarbete mellan alla berörda vårdgivare och oss tjänstemän – vi samarbetar tätt och det vinner vi alla på.

Vilka är det största utmaningarna?

Det är att vägleda alla patienter till rätt vård, väldigt många hittar rätt men vi behöver till exempel se till att fler hittar till våra husläkarjourer. Det är därför vi kommunicerar vägledningen via 1177 så mycket.

Vi behöver också fortsätta med att stödja alla vårdgivare i de nya samarbeten som byggs upp, till exempel mellan intensivakuten och övriga vårdgivare. Vi ska fortsätta utveckla vårt hänvisningsstöd.

En annan utmaning har akutsjukhusens akutmottagningar, det är helt enligt plan att de ska ha en större andel sjukare patienter men omställningen kräver mycket av dem. Svårigheterna att bemanna med sjuksköterskor är en extra svårighet.

Vad säger patienterna?

Det har gått så kort tid ännu, vi följer förstås avvikelser. De nya närakuterna har blivit populära, det är kraftiga besksökningar där, precis som vi hade hoppats på.