Klockan två på natten och en läkare på skärmen – ”är jag en del av problemet?”

Är det rimligt att kunna träffa en läkare digitalt och få förnyat recept på sina allergitabletter klockan två på natten? Visst, det är praktiskt om man ska åka på semester dagen efter och glömt att den sista kartan allergitabletter var slut. Men jag kan inte låta bli att undra: var jag med och bidrog till den onödiga vården?

Enligt OECD beräknas onödig vård, eller ”lågvärdevård”, ta upp till 20 procent av all vård som ges. Det finns en lista med återkommande behandlingar som räknas som lågvärdevård inspirerad av den internationella organisation ”Choosing wisley” som publicerades i Sverige av Svenska Läkaresällskapet.

Leder digital vård till fel vård?

Förra veckans granskning av radioprogrammet Kaliber visade hur e-hälsoföretagen – som säger att de underlättar den svenska vården – i stället kan leda till överkonsumtion av vård och till en vård fokuserad på kvantitet snarare än kvalitet.

I de två programmen lyfts bland annat frågan om huruvida den numera lättillgängliga sjukvården leder till att människor söker vård för bagateller, och att vårdens resurser därmed går åt till fel saker. Som nattliga samtal med matallergiker som glömt att förnya sina recept.

Företag som erbjuder digital vård har fått betalt per besök, ofta baserat på utomlänsersättningen – en taxa som innebär att vårdgivare får ta betalt från andra regioner för patienter som inte är skrivna i den egna regionen.

Kry införde också sin så kallade bonusmodell, som ger bonus till läkare ju fler patienter de hinner ta emot och premierar kortare och fler möten. Därefter har läkarna rangordnats efter antal hanterade patienter, där topprankade läkare får förmåner medan lågt rankade läkare får svårare att få jobbpass, enligt källor till Kaliber.

– Det minskade kvaliteten. Från att ha varit en doktor till att bli någon typ av hänvisningsinstans, säger en läkare på Kry till Kaliber.

Till följd av granskningen skärper nu SKR sina rekommendationer för utbetalning till nätläkare.

Pågående satsningar för en kvalitetssäkrad vård

Granskningen fick mig också att tänka på satsningar som – likt nätläkarna – tog sats för att underlätta vården och rikta resurser till dem som faktiskt behöver men faktiskt landade på fötterna.

På Bra Liv Råslätt vårdcentral i Jönköping pågår till exempel just nu forskning med målet att ta fram en modell för att minska lågvärdevården, bland annat genom kollegial dialog och träning i konsultationsteknik.

Sahlgrenska universitetssjukhus är ett exempel på hur kvalitetssäkring av vårdköer kan frigöra resurser. Genom att rensa i operationskön och ta bort patienter som inte längre var aktuella för kirurgi minskade kön från 3 600 till 1 600 patienter.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, presenterade 2025 tre rapporter om utmönstring, alltså det strukturerade arbetet med att fasa ut ineffektiva behandlingar. Målet är att frigöra resurser och säkerställa att vården bygger på aktuell forskning.

Klockan två på natten, i ett femminuterssamtal, fick jag mina allergitabletter. Praktiskt men kanske inte nödvändigt. Frågan är inte om digital vård är bra eller dålig i sig, utan om systemet runt omkring är byggt för att styra resurserna dit de gör mest nytta. Svaret på det verkar varken nätläkarna eller vården i stort ha löst ännu.

LÄS MER:
Därför ger vi vård som inte fungerar och så slutar vi

Så betar Sahlgrenska av covidköerna

Utmönstring av förlegade metoder ska säkerställa vårdkvaliteten