Karolinska ska upptäcka vårdskador automatiskt: ”Kan rädda liv”

Forskning Vårdskador ska kunna upptäckas snabbare när Karolinska Universitetssjukhuset börjar använda en plattform som automatiskt analyserar patientdata. Målet är att gå från enstaka mätningar till löpande uppföljning på avdelningsnivå.

Karolinska ska upptäcka vårdskador automatiskt: ”Kan rädda liv”
Foto: P3S. Adobe Stock.

Att upptäcka var och när vårdskador uppstår kan i dag kräva manuell journalgranskning eller bygga på mätningar som görs vid enstaka tillfällen.

Nu tar Karolinska Universitetssjukhuset en digital plattform för automatisk uppföljning av vårdskador i klinisk drift i stor skala.

Plattformen Speja har utvecklats av P3S, Patient Safety Surveillance Solutions. Den analyserar patientdata för att identifiera bland annat sepsis, vårdrelaterade infektioner och kirurgiska komplikationer. Resultaten uppdateras dagligen och går att följa ner på avdelningsnivå.

– I dialogen med vårdgivare märker vi ett stort behov av att gå från punktvisa mätningar till kontinuerlig uppföljning. Med vår lösning får vårdpersonal helt nya möjligheter att arbeta datadrivet och proaktivt med patientsäkerhet, säger Tobias Tovedal, vd på P3S, i ett pressmeddelande.

Ska upptäcka förändringar snabbare

En av de vårdskador som systemet följer är sepsis. Omkring 40 000 personer insjuknar i sepsis i Sverige varje år och fler än 6 000 avlider, enligt uppgifter i pressmeddelandet.

Tanken med den automatiserade uppföljningen är att vårdgivaren snabbare ska kunna se förändringar och upptäcka var problem uppstår. Speja identifierar sepsisfall i vårddata och gör det möjligt att följa utvecklingen löpande.

– Sepsis är ett tydligt exempel på varför tempot i uppföljningen spelar roll. Ju snabbare en vårdgivare ser var problemen uppstår, desto snabbare kan man sätta in åtgärder som faktiskt gör skillnad för patienterna, säger Tobias Tovedal.

Foto: P3S2

Plattformen bygger på algoritmer som tagits fram med utgångspunkt i forskning inom det nationella Vinnova-projektet VRI Proaktiv. Projektet hade en budget på 68 miljoner kronor och omfattade en databas med information från över 20 miljoner vårdtillfällen.

Det materialet ligger enligt P3S till grund för de algoritmer som används för att identifiera vårdskador.

Från punktmätningar till daglig statistik

Traditionell uppföljning av vårdskador kan bland annat ske genom manuell journalgranskning och punktprevalensmätningar. Speja ska i stället ge verksamheterna uppdaterad statistik varje dag.

Enligt Tobias Tovedal ska det göra det möjligt att tidigare upptäcka mönster och avgöra var åtgärder behöver sättas in.

– Vårdgivare får ett helt annat statistiskt underlag, där de snabbare kan identifiera risker och sätta in åtgärder där de gör störst nytta, säger han.

Införandet sker samtidigt som regeringen har gett Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla en nationell struktur för uppföljning av vårdskador och vårdrelaterade infektioner. I uppdraget ligger ett särskilt fokus på digitalisering och automatisering.

Omkring 100 000 patienter drabbas varje år av vårdskador i Sverige, enligt uppgifterna i pressmeddelandet. Vårdrelaterade infektioner står för en betydande del och uppskattas kosta samhället flera miljarder kronor årligen.

Tar steget från pilot till klinisk drift

Speja används sedan tidigare i pilotprojekt på flera svenska sjukhus. Införandet på Karolinska Universitetssjukhuset innebär enligt P3S att plattformen nu går från pilotprojekt till klinisk användning i större skala.

Bolagets ambition är att automatiserad övervakning av vårdskador på sikt ska användas bredare, både i Sverige och internationellt.

– Potentialen är enorm. Om vi kan identifiera och förebygga fler vårdskador i tid kan vi både rädda liv och frigöra stora resurser i vården, säger Tobias Tovedal.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsvård sparar mina uppgifter