Nära vård: Inget av målen har nåtts

För sju år sedan tog regeringen initiativet till omställningen till en god och nära vård. Primär­vården skulle bli det tydliga navet i sjukvården och första linjen inom vården.

Under åren 2019–2024 har regeringen betalat ut cirka 31,5 miljarder kronor till regioner, kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för det här arbetet.

Inget av målen har upppnåtts

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys nu utvärderat omställningen till Nära vård. De konstaterar att omställningsarbetet pågår och har bidragit till vissa förbättringar när det gäller förebyggande arbete, samverkan och ökat fokus på person­centrering.

Men de noterar också att inget av regeringens mål för omställningen hittills har uppnåtts. Istället verkar omställningen främst ha resulterat i olika avgränsade projekt.

Tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet i vården har inte blivit bättre. Till exempel har andelen personer som uppfattar att de har en fast läkare legat kvar på samma nivå sedan 2020, cirka en tredjedel av befolkningen.

En stärkt primärvård, både ekonomiskt och personellt, är avgörande för att omställningen ska bli verklighet. Trots det är en stärkt primärvård det mål som i minst utsträckning fått genomslag i styrningen, på vårdcentralerna och i kommunernas hälso- och sjukvård.

Dessutom har styrningen av omställningen varit otydlig, vilket lett till att olika aktörer tolkar omställningen på olika sätt.

Efterlyser ett omtag

För att omställningen ska få genomslag krävs en samlad och tydlig styrstrategi, konstaterar myndigheten och efterlyser nu ett omtag i styrningen:

• Utveckla den statliga styrningen av omställningen.
• Säkerställ en tydligare och mer samordnad styrning från nationell till regional och kommunal nivå.
• Stärk primärvårdens förutsättningar.
• Stärk uppföljningen av primärvården och omställningen.

– Omställningen är viktig och behöver fortsätta, men det krävs ett omtag i styrningen. Vi anser att det bör ske genom en samlad styrstrategi som klargör syftet med omställningen, prioriterar målen, skapar förutsättningar för uppföljning och tydliggör ansvar. Styrstrategin behöver tas fram i samverkan mellan regeringen, regioner och kommuner, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en kommentar till rapporten.

Ser tydliga effekter

SKR har själva sammanställt de utvärderingar som gjorts i kommuner och regioner som infört nya arbetssätt inom Nära vård. De konstaterar att ett antal nya sätt att arbeta har fått spridning i landet – med tydliga effekter och vinster för både patienter och vård och omsorg.

Johan Kaarme, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR, poängterar att patienter som är i målgruppen för omställningen vittnar om ökad trygghet, kontinuitet och livskvalitet. Dessutom har det sparat resurser.

Han menar att det är viktigt att nyansera bilden av hur omställningen går och att det är för tidigt att se konkreta resultat på befolkningsnivå.

– En såhär omfattande omställning kräver engagemang nerifrån och upp, inte tvärtom. Det starka fäste som nu finns för omställningen i kommuner och regioner måste få fortsätta verka, och tillåtas ta tid. Det finns sedan länge ett viktigt statligt engagemang kring Nära vård. På nationell nivå är det fortsatt viktigt att stödja omställningen, men det gör vi bäst genom att fokusera på den gemensamma kraften mellan olika aktörer, inte genom att polarisera, säger Johan Kaarme.

Omställningen till nära vård

I november 2020 beslutade riksdagen om en målbild för omställningen av svensk hälso- och sjukvård där primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten.

Målet med omställningen av hälso- och sjukvården bör vara att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan och att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser.