Ökad kvalitet inom vården kräver ökad datasamordning
Debatt Med bättre tillgång till data och samordning av hur data används finns det stora möjligheter att både förbättra vården och få resurser till datadriven innovation. Börja med att se över datahanteringen för vården här och nu, i stället för att formulera storslagna visioner för den, skriver Johan Nordström, regionchef på Intersystems.
I vissa länder, även i Sverige, och i överstatliga organisationer som EU, formulerar politiker mål i stil med ”vi ska vara ledande på digitalisering 2030”. Det är väl bra, men varför? Titta på sjukvården. När långsiktiga mål som dessa presenteras så finns det anledning att vara skeptisk. Den naturliga motfrågan bör bli ”vad händer de närmaste sex månaderna?”.
Problemet med en storslagen vision för ett mål som ligger långt in i framtiden är att den automatiskt inordnar aktiviteterna som utförs för att uppfylla visionen i ett gigantiskt vattenfallsprojekt – detta trots att vi vet att agila arbetssätt är mer lämpliga för IT- och digitaliseringssatsningar. Det här har visat sig gång på gång när både offentliga organisationer och stora företag har fått rejäla smällar i form av kraschade projekt.
Men om digitala lösningar för sjukvården ska utvecklas på agila sätt behövs tillgång till data. Då behöver fokus vara på nuläget, inte på ett mål som ligger tio år framåt. Nödvändig tillgång till data inom sjukvården ställer krav på datasamordning, vilket ställer krav på en plattform som erbjuder det.
Varför kan inte olika vårdgivare se krocken i sina bokningssystem? Jo, vårdgivarna har inte tillgång till data från varandra som skulle underlätta hanteringen.
Här är ett enkelt och konkret exempel som illustrerar problemen med tillgång till data i sjukvården: Har det hänt någon gång att du dubbelbokat dig med olika hälsorelaterade aktiviteter? Kanske lyckats pricka in tandläkare och sjukgymnast på samma klockslag en dag? Varför kan inte olika vårdgivare se krocken i sina bokningssystem? Jo, vårdgivarna har inte tillgång till data från varandra som skulle underlätta hanteringen.
Exemplet är kanske trivialt, men samma begränsningar ställer till problem vad gäller vårdkvalitet i mer allvarliga sammanhang. Ett exempel är information om allergier mot läkemedel i akuta situationer.
Att jobba med att ta fram lösningar i dag betyder så klart inte att vi ska glömma bort den stora bilden, på längre sikt. Visionerna om du så vill. De kan om inte annat fungera som en drivkraft även för arbetet på kort sikt. Rapporten ”Sjukvården efter corona” som skrivits av Catharina Barkman på tankesmedjan Forum för Health Policy ger en översikt över vad som behöver göras, med tonvikt på att dra lärdom av erfarenheterna från pandemin, inte minst vikten av samordning. Det är ett bra råd både på kort och lång sikt.
En lyckad digitalisering inom sjukvården behöver ta sin början med att ordna dataförsörjning, inte med att försöka nå storslagna mål som ligger långt fram i tiden.
Slutsatsen är att en lyckad digitalisering inom sjukvården behöver ta sin början med att ordna dataförsörjning, inte med att försöka nå storslagna mål som ligger långt fram i tiden.
När dataförsörjningen finns på plats ökar chanserna att nå de stora målen dramatiskt. Ett steg i taget.
En plattform är självklart bara en del av datapusslet. Processer, organisation, terminologi, översyn av applikationer, med mera, krävs också. En gemensam arkitektur som underlättar datasamordning är en nödvändig komponent för att åtgärda existerande problem.
Den är också en förutsättning för den datadrivna innovation och kvalitetsutveckling i vården som Sverige är i skriande behov av.
Johan Nordström, regionchef, InterSystems
