AI vid journalgranskning ökar patientsäkerheten

2010 började vi tillsammans med Norska Nordlandsjukhuset att automatisera vårdens processer för strukturerad journalgranskning via ett verktyg som kallas GTT. Året därpå rullades arbetssättet ut till hela Nordnorge. Nu tittar vårt grannland på att göra detta till ett nationellt projekt.

Metoden identifierar och mäter markörer för ogynnsamma händelser som inträffat i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. I grund och botten handlar journalgranskningen om låta ett digitalt dataanalysverktyg registrera och sedan screena patientjournaler för att hitta vissa varningstecken. Verktyget utnyttjar artificiell intelligens för språkanalys för att svara på om journalerna innehåller speciella uttryck, avvikelser i blodprov och/eller om patienten återvänt strax efter utskrivning.

Förutom att det underlättar processer och resursanvändning ger det möjlighet att granska många fler medicinska journaler än tidigare. När vi analyserade 130 000 journaler gick det på tio minuter, manuellt hade detta tagit runt ett år! Vi kunde också snabbt se att dataanalysverktyget hittade samma andel patientjournaler med triggers som vid användningen av den manuella metoden.

Den norska vården sparar med andra ord både tid och resurser genom att använda AI för journalgranskning av vårdskador. Även arbetet med blanketter och registrering har gått ner, vilket ger de anställda tid att utveckla kunskap om de situationer som orsakar patientskador och i slutändan bidrar till utvecklingen av helt nya skadeförebyggande perspektiv.

Ändå är detta bara början. Med system för automatiserad journalgranskning får vården rätt förutsättningar för steget efter avvikelsehantering – att använda AI och dataanalys för att generera aktiva åtgärdsförslag i realtid för att minska eller undvika vårdskador.

Här finns det dessutom mångmiljardbelopp att spara. SKR presenterade i höstas resultatet av en (manuellt) markörbaserad journalgranskning på nationell nivå. Den visade bland annat att de oplanerade återinskrivningarna inom 30 dagar har ökat i Sverige, från 13,5 till 15,2 procent, sedan 2018. 11,2 procent av de som återinskrivdes under perioden hade en vårdrelaterad infektion.

Rapporten slår fast att vårdtiden för den som fått en vårdskada är mer än dubbelt så lång som för den patient som inte skadats i vården. De extra vårddagarna som följer av vårdskadorna beräknas till 7–8 miljarder kronor för 2019, året före pandemin slog till. Detta överensstämmer med OECDS:s uppskattning att 15 procent av vårdens kostnader uppstår till följd av brister i patientsäkerheten.

Genom att kapa vårdskadorna med bara några procent så kan Sverige alltså spara miljardbelopp. Med tanke på det utsatta läge den svenska hälso- och sjukvården befinner sig i är det närmast en självklarhet att även vi ska automatisera patientsäkerheten med GTT som Norge gör. Frågan är snarast, har vi råd att låta bli?

Ulf Hertin, SAS Institute