Ovana, rädsla och dubbelarbete – knepigt när AI möter vardagen

Men idag saknar man det kunskap om hur det praktiska införandet bäst går till. Det har forskare vid Högskolan i Halmstad nu tittat närmare på.

AI-assisterad chatt

I en studie har de intervjuat verksamheter inom primärvården där man använder sig av AI-assisterad chatt när patienter söker vård. Vilka är då de stora utmaningarna?

Det AI-verktyg man tittat på är ett verktyg där man kombinerar AI med en vanlig chatt när patienter inom primärvården söker vård. Vid tillfället använde sig fyra svenska regioner av systemet. AI-verktyget ställer följdfrågor till patienten utifrån de svar det får. Därefter genererar det en rapport med en sammanfattning över patientens svar, eventuella bilder som patienten har bifogat och förslag på diagnoser. Med hjälp av rapporten kan vårdpersonalen bättre och snabbare förbereda sig inför mötet med patienten.

Tekniken var inte problemet

Intervjuer med verksamhetschefer och andra i ledande befattning visade att de flesta var positiva till införandet. Men de såg även ett antal hinder. Och det var inte tekniken i sig som var problemet, utan implementeringen.

Personal som inte är vana vid att använda nya hjälpmedel, smarta telefoner och liknande kunde vara oroliga kring hur de skulle arbeta med verktyget och vad det skulle göra. En annan källa till frustration var att detta var något som ”har lagts på” personalen uppifrån.

Här såg ledarna att det var viktigt att involvera personalen att känna ägandeskap för teknologin. De införde regelbundna möten mellan avdelningar för att dela erfarenheter. Dessutom skapade man så kallade superanvändarnätverk där några kollegor var mer ansvariga och kunniga och fungerade som stöd för andra.

Anpassa efter digital mognad

Vissa vårdcentraler var även ovana vid att hantera patienter och triagering digitalt över huvud taget. Och patienterna i sin tur ovana vid att söka vård digitalt. Det ledde till att patienter sökte vård på flera sätt, både digitalt och genom att ringa och kanske till och med besöka vårdcentralen.

– Ett sätt att möta detta var att anpassa införandet efter den digitala mognaden. Först behövde de vårdsökande få lite vana av att söka digitalt, sedan kunde kanske AI-verktyget kopplas in, säger Elin Siira, biträdande universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien.

Ledarna tog också upp hinder med själva teknologin, att verktyget exempelvis inte klarade av att hantera bakomliggande sjukdomar. AI-verktyget hade inte heller tillgång till patientens journal i sammanställningen till personalen. Det innebar ett tidskrävande dubbelarbete för personalen där de var tvungna att klippa och klistra mellan systemen.

Nyttan kommer längre fram

Även om ledarna, enligt studien, hade som mål att AI-verktyget skulle skapa omedelbart värde genom att effektivisera arbetet, såg de ett värde i att redan nu börja jobba med AI. Nyttan kommer att bli tydlig längre fram, menar man.

– Ledarna var väldigt måna om att vara ajour med den tekniska utvecklingen och AI, och behövde ta till en hel del improvisation i införandet. De kan inte vänta på det perfekta AI-systemet, för då har de missat det stora arbetet som är implementeringen, säger Elin Siira.

Mer om forskningen

Intervjuer genomfördes med 13 verksamhetschefer och andra personer i ledande fattning under 2022–2023. Studien genomfördes i samverkan med företaget bakom verktyget och tre verksamheter inom primärvården i tre olika regioner. Här kan du läsa hela artikeln i BMC Primary Care.