De senaste åren har väntetiderna i vården fortsatt att öka och de regionala skillnaderna är stora. Vårdgarantin som infördes 2010 har aldrig uppnåtts i sin helhet.
Behovsutredningen: Pengar för punktinsatser ska kapa köerna
Vårdkö Regeringen tillsatte i somras en utredning för att komma till rätta med vårdköerna. Nu har utredaren presenterat de första förslagen som handlar om statliga engångsinsatser för att korta köerna inom vissa diagnoser.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det är bakgrunden till att regeringen gett utredaren Anna Nergårdh i uppdrag att se över vårdgarantin.
Statliga punktinsatser
Tidigare i veckan presenterade hon en promemoria där hon ger förslag på så kallade statliga engångsinsatser för att minska väntetiderna inom vården:
- Satsning på vård/diagnosgrupper: Engångsutbetalningar till regionerna för att öka antalet operationer inom specifika diagnosområden, såsom höftledsprotes, framfall och grå starr.
- Satsning på infrastruktur: Förbättringar av vårdens infrastruktur för att öka kapaciteten och effektiviteten.
- Satsning för att frigöra kapacitet: Åtgärder för att sluta utföra vård utan patientnytta, exempelvis artroskopisk kirurgi vid artros, för att frigöra resurser till annan vård.
Syftet med engångsinsatserna är att snabbt kunna minska väntetiderna och förbättra vårdens tillgänglighet.
Läkarförbundet ser både för- och nackdelar med förslaget. De konstaterar att det är positivt att sjukvården får extra resurser. Samtidigt ser de en risk med insatser som fokuserar på diagnos. Det kan leda till att patienter med högre medicinsk prioritet trängs undan. Dessutom får patienter med mer komplexa behov inte tillgång till engångsinsatser
Riskerar att bli fyra förlorade år
Även Vårdföretagarna uttrycker kritik till förslaget. De konstaterar att det är ”mycket oroande” att utredaren föreslår att pengarna ska gå via regionerna. De ser en risk med att pengarna hamnar i ”regionernas ekonomiska svarta hål” och inte används för att ta hjälp av privata vårdgivare för att hantera köerna.
– Denna mandatperiod riskerar att bli fyra ytterligare förlorade år för Sveriges väntande patienter. Avgörande kommer nu vara att regeringen agerar snabbt – och gör rätt vägval – först då kan vi se vårdköer som minskar, säger Antje Dedering, förbundsdirektör för Vårdföretagarna i en kommentar.
Vill se ett större statligt ansvar
Även Aleris, som är en privat aktör, ser stora möjligheter att arbeta bort köerna genom att ta vara på kapaciteten hos de privata vårdgivarna. Men det kräver en snabbare reformtakt och att staten tar ett större ansvar. ”Patienterna behöver vård nu, inte om flera år” skriver de i en kommentar till förslaget:
”För att uppnå detta måste staten ta ett större ansvar genom att upphandla eller finansiera vård från privata aktörer genom nationella upphandlingar. Detta skulle effektivisera kapaciteten och säkerställa att resurser används där de gör mest nytta. Patienter prioriterar att få vård i tid, även om det innebär att den inte sker i hemregionen, vilket skulle minska geografiska skillnader och säkerställa att rätt vård ges vid rätt tidpunkt” skriver Jens Eriksson vd för Aleris Sverige.
Utredningen klar i maj
Utredningen fortsätter sitt arbete fram till maj 2026. I det fortsatta uppdraget ingår bland annat att se över dagens vårdgaranti och att föreslå hur patienter med särskilt stort behov av kontinuitet inom den specialiserade vården kan få tillgång till en fast läkarkontakt.