”90 dagar är påhittat av politiker” – Skaraborgs nya arbetssätt

Med det förändringsarbetet i bakfickan har målet, att kunna hjälpa patienter inom medicinskt måldatum kommit i sikte. I alla fall enligt Anders Plantin, strateg och ansvarig för förbättringsarbetet på Skaraborgs sjukhus.

– Medicinskt måldatum bestäms av vårdpersonalen och innebär vid vilket datum som patienten bör ha fått vård. Det är ett underbyggt måldatum till skillnad från vårdgarantin som är en siffra påhittad av politiker, säger han.

När Skaraborg fått ordning på kön lade de vikt på de så kallade ”långväntarna”, de vill säga de som väntat i över ett år. Sedan de som väntat 180 dagar, 90 dagar och slutligen är målet att nu ta hand om patienterna inom det medicinska måldatumet.

– Under arbetes gång har vi insett att det är det enda rätta datumet att förhålla sig till för då vet man att alla patienter får vård i rätt tid och det blir tydligt vilka som inte fått det. När du ska prioritera från vårdkön blir det då tydligt vilka som faktiskt behöver hjälp just nu.

Ekonomiska konsekvenser

Att räkna vårdköer på och prioritera patienter efter medicinskt måldatum kan enligt Anders Plantin göras med samma nivå av administrativ börda som att utgå från den klassiska vårdgarantin.

– I it-systemet Orbit så finns redan det medicinska måldatumet och det är enkelt att sortera om efter det datumet i stället för 90 dagar.

Sedan i höstas pågår ni en utredning och att regioner som inte uppfyller vårdgarantin ska kunna sättas under sanktionsavgifter. Elisabet Lann (KD) sa vid tiden för förslaget i Ekots Lördagsintervju: ”Det är ganska verkningslöst att ha en lag som inte ger några konsekvenser alls om den inte följs och den har aldrig följts fullt ut sen den infördes”.

Kostar det er som sjukhus att ta inte ta hänsyn till vårdgarantin?
– Jag hävdar att vi, ifall vi fortsätter att jobba på detta vis, kommer ha överkapacitet. Vi har färre patienter som uteblir, kallar bara patienter som vill opereras, färre tomma operationssalar och högre produktivitet. När vi är så effektiva kan vi göra fler operationer från andra sjukhus. Det här är ett offensivt sätt att bedriva offentligsjukvård där vi tjänar mer i stället för att spara in.

Liknelsen: vårdkön och ett stökigt förråd

Tanken är att hålla efter den nya ordningen som skapats då kökortningar är effektiva, men inte bra som långsiktigt arbetssätt.

– Har du någon gång städat upp i ditt förråd? Om du inte håller efter det utan lägger in grejer utan att tänka efter blir det stökigt igen snabbt. Till slut resignerar man sig och bara kastar in grejor och snabbt stänger dörren igen och sen gör man en ny jätterensing igen till slut. Så kan vi inte ha det i våra vårdköer utan vi måste hålla koll på datan och hålla efter ordningen. 

Anders Plantin har tidigare gjort uppmärksammade vårdkö-underverk när han 2013 ledde ett forskningsprojekt på Chalmers där de fick ner kötiden från 120 dagar till 30 dagar på kirurgkliniken i Skövde. 

Det nuvarande förbättringsprojekt är sprunget ur ett arbete som pågick på Skaraborgs sjukhus mellan 2019 och 2022 som skulle utöka antalet genomförda operationer där 76 flaskhalsar identifierades.

– Från mottagningsbesök till genomförd operation registrerade vi tusentals data som vi sedan inte använde eller återkopplade för att förbättra processen. Vi har inte byggt något stort it-system utan vi har bara tagit vara på den data som redan finns, säger Plantin.

Nu jobbar Skaraborg också mer i linje med datan där alla specialiteter träffas för planeringsmöten och går över hur köerna ser ut och datapunkter från veckan som gått. 

– Jag skulle förmoda att andra sjukhus har liknande problematik med sina vårdköer precis som vi haft. Jag har svårt att se att vi skulle vara ett unikt sjukhus.