Provrörsresan gav nya insikter

Provrörsresan gav nya insikter

Fel i provtagning kostar inte bara tid och pengar, det kan i värsta fall äventyra patientsäkerheten. På landstinget i Värmland hade problem med felaktiga prover uppmärksammats av de labb där analyserna görs och under många år hade de försökt nå fram med instruktioner och påminnelser för att minska felen. Trots det fortsatte problemen. Dåvarande divisionschefen vände sig då till Charlotta Nelsson, chefläkare och numera verksamhetschef för Patientsäkerhetscentrum, som föreslog att man skulle prova något helt nytt. Hon hade sett effekterna av ett tidigare utvecklingsprojekt där man använt sig av designmetodik och såg möjligheten att göra något liknande.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– I det tidigare projektet Patientresan följde man en patient, från det att han ramlade i hemmet, tills han blev utskriven från sjukhuset. Jag såg hur det berörde de inblandade, de fick massor av nya insikter och en inblick i patientens situation. Den resan ville jag också göra, men med ett provrör.

provrorsresan2Tillsammans med Experio Lab, ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation och en del av Landstinget i Värmland, gjordes en resa från förberedelse för provtagning fram till avsändande till laboratoriet. Med var både de som tar prover och de som sedan analyserar dem. Första fasen gick ut på att iaktta och upptäcka vad som egentligen sker vid en provtagning. I en workshop gick de sedan igenom allt de sett och hört och samlade det till ett antal frågeställningar av typen: Hur underlättar man märkning av prover? Hur ökar vi kunskapen kring hemolys? Hur får vi alla att göra lika?

Därefter jobbade de vidare med frågeställningarna genom kreativa övningar. Av de hundratalet idéer som föddes skapades flera olika prototyper, varav tre har testats under året.

– Modellen är tilltalande, medarbetarna börjar prata med varandra och får belysa problem från flera olika perspektiv. Istället för ”ni gör fel” blir det ”vi har ett problem, hur kan vi lösa det tillsammans?”. Det blir ett samskapande och man får förståelse för varandras arbete, säger Charlotta Nelsson.

Hon berättar att designmetodiken är något som Landstinget har anammat. Flera nya projekt är igång, bland annat inom psykiatrin där även patienter är med.

– Processen är viktig. Det går inte att kopiera lösningen som gruppen kommer fram till. Andra kan inspireras och ha den som utgångspunkt, men själva upplevelsen är avgörande, att man tar fram lösningar tillsammans och har med användaren, patienten eller provtagaren i arbetet.

Tre prototyper

Utbildning i venprovtagning. För att upprätthålla en hög kunskapsnivå skräddarsyddes en utbildningt som alla som ska ta venprov får genomgå. Prototypen testades på en akutmottagning där andelen fel sjönk märkbart efter utbildning.

Film om patientsäkerhet. För att motivera och skapa förståelse för hur viktigt det är att använda rutiner och checklistor gjordes en film där man på ett humoristiskt sätt jämför provtagning med flygsäkerhet. Filmen ger en aha-upplevelse som också bygger stolthet för arbetet.

Provtagningsstafetten. Rutiner och checklistor funkar bäst om de tas fram av de som ska använda dem. I provtagningsstafetten får en avdelning jobba fram sina egna checklistor. Utgångspunkten är ett antal magnetremsor där alla obligatoriska moment finns beskrivna, till exempel att identiteten på patienten ska kontrolleras eller att rören ska märkas. Genom att flytta och sätta ihop magnetremsorna i den ordning som fungerar säkrast på den egna enheten får medarbetarna fram en checklista som sedan blir den de ska arbeta efter. Fördelarna är flera; medarbetarna får dela erfarenheter och lära sig av varandra, de får förståelse för hela processen och chansen att de kommer att följa de överenskomna checklistorna är större om de är framtagna av medarbetarna själva och anpassade till den egna verksamheten. Namnet ”stafett” syftar på att det i workshopen är med en person från en annan avdelning som lär sig metoden och tar med sig den till sin avdelning, och så vidare.