Så kickar du i gång AI-lösningarna i din vårdorganisation – ”Ingen rocket science”

För att skapa en användbar AI-lösning är det enligt henne lättast att fråga de tilltänkta användarna direkt.

– Fråga först de på vårdgolvet: vilka problem finns det? Däremot kan vi inte förvänta oss att vårdpersonalen ska ha teknisk kompetens och komma på hur lösningen ska utformas. Där behövs IT-kunniga personer och en projektledare som kan leda arbetet och sammanföra den kliniska kunskapen med den tekniska. 

Nyckeln till framgång

Receptet för framgång innehåller enligt Lundsten både olika kompetenser och perspektiv.

– Det behövs inte bara olika yrkeskompetenser utan också olika perspektiv såsom forskningsperspektivet för att ta fram tekniska lösningar på ett evidensbaserat sätt. Då är chansen större att vi gör rätt från början. Den privata sektorn kan ofta kan bidra med en lösning som blir långsiktigt hållbar men dessa perspektiv behövs i samklang med de kliniska.

På Universitetssjukhuset i Umeå finns det två större lyckade AI-projekt. Det ena är en tavla som sitter på intensivvårdsavdelningen och kan förutspå hur mycket omvårdnadspersonal som en viss patient kommer kräva. Den andra förutspår vårdtiden och utskriftsdagen för patienter efter operationer. Båda verktygen används flitigt och hjälper till i planeringen.

– Vi började med en workshop där nästan alla deltagare var klinisk personal. Där ritade vi upp en fyrkant på en whiteboard där hörnen delades upp i ”svårt” och ”lätt” att genomföra samt ”stor” och ”liten” nytta. Alla förslag som kom in placerades sedan på tavlan. 

Båda nyss nämnda satsningar placerades på ”stor” nytta och mitt emellan ”lätt” och ”svårt” att genomföra. Men enligt Lundsten är det ofta enklast att börja med ”lätta” delen av tavlan. 

Fallgropar att undvika

– Det finns jättemycket lösningar att genomföra med ganska små medel. Men jag skulle säga att vi i vården tappar bort idéer eller lösningar då varje initiativ ska gå igenom så många steg. 

Stora båtar är svåra att vända och när varje beslut görs med skattebetalarna i åtanke är det lätt att bli rädd inför nya initiativ.

– I offentlig sektor är man ofta så rädd att slösa pengar. Så i många fall tror jag att man slösar pengar på att utreda och undersöka för mycket för att sen lägga ner initiativet. För att man är så himla rädd att det ska bli fel. 

Med det sagt, ska vi inte sluta planera inför projekt enligt Sara D Lundsten – tvärt om. 

– Planerar man inte ordentligt riskerar projektet att fallera och rinna ut i sanden. Till exempel måste man redan från början ha i åtanke hur lösningen ska paketeras. Vart ska lösningen finnas? Ska den ha inloggning? Måste det finnas support?

Planera för hela vägen – från idé till användare

Tänk på paketeringen men också vem paketeringen är för.

– Du kan ha en jättesmidig lösning i en padda, men om du ska sätta den i händerna på en sterilklädd kirurg kommer denne inte att kunna trycka på skärmen. Så tänk på slutmålet och vad som behövs för att det ska fungera i praktiken. 

På Norrlands Universitetssjukhus har de ett långtgående digitaliseringsarbete som resulterat i ett utförligt digitalt journalsystem på sjukhusets intensivvårdsavdelning.

– Ofta är data en förutsättning för AI-lösningar. Men det är inte kört bara för att man inte har ett jätteavancerat system. Om man skulle likna datamängden vi i Västerbotten har med kilon, kanske vi har tio. Men även de som journalför med penna och papper kommer ha kanske ett kilo – använd det. 

Allt eftersom de satsat på AI-lösningar och fört in dem i verksamheten har Lundsten märkt ett ökat intresse i den kliniska delen där kollegor nu självmant kommer med förslag på lösningar.

– Kan man fostra den kulturen kommer massa idéer komma gratis. Ha system, som workshops eller enkäter för att regelbundet fånga upp idéer och initiativ. Så blir det inte bara en engångsgrej där bra idéer sedan går till spillo.