Inga produkter i varukorgen.
”Sjukvården har kommit undan med resursslöseri” – så blir vården mer hållbar
Hållbarhet
Sjukvårdens stora växthusgasutsläpp gör att miljö- och klimatfrågor behöver få större plats i vårdens beslut. Det menar Linn Hemberg, som i sin avhandling visar hur sjukvården kan minska utsläppen.
– Jag tror att sjukvården länge har kommit undan med resursslöseri eftersom verksamheten handlar om att rädda liv.
Foto: Adobe Stock
I Sverige står sjukvården för omkring fem procent av landets växthusgasutsläpp. Om den globala sjukvårdssektorn vore ett land skulle den vara världens femte största utsläppare. I sin avhandling från Lunds universitet visar Linn Hemberg att vården kan minska sin klimatpåverkan på flera sätt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Sjukvården står för mer av de globala utsläppen av växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Jag tror att sjukvården länge har kommit undan med resursslöseri eftersom verksamheten handlar om att rädda liv, säger Linn Hemberg i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
I sin studie visar Linn Hemberg att den växande användningen av engångsprodukter står för över 60 procent av utsläppen inom svensk intensiv- och operationsvård. Engångshandskar, plastförkläden, sprutor, kompresser och tvättlappar tillhör de största utsläppskällorna.
Enligt henne används flera av produkterna mer än nödvändigt. Samtidigt skulle vården kunna ersätta vissa engångsartiklar med flergångsalternativ.
– Jag vill inte skuldbelägga vårdpersonalen, de sliter redan hårt i sin vardag. Men det handlar ofta om vanor. Därför behövs mer utbildning, även för inköpare, och på politisk nivå behöver man lösa infrastrukturen så att de nödvändiga förändringarna faktiskt går att genomföra, säger Linn Hemberg i pressmeddelandet.
Även vid patientfall
Hon anser också att vården tidigare behöver väga in miljö- och klimatpåverkan i beslutsprocessen vid patientfall. Om två behandlingsalternativ ger lika god vård borde vården även låta klimatpåverkan påverka valet. På så sätt kan vården minska utsläppen utan att kompromissa med kvalitet eller patientsäkerhet.
En viktig etisk princip inom sjukvården är ”do no harm” – att inte orsaka skada. Enligt Linn Hemberg påverkar miljön människors hälsa, vilket gör minskade utsläpp viktiga även ur ett vårdperspektiv.
Klimatförändringarna gör redan i dag att fler människor blir sjuka, bland annat på grund av värme och luftföroreningar. Det ökar också trycket på vården enligt studien.
– I dag behöver principen ”first, do no harm” tolkas bredare. Det handlar inte bara om att inte skada den enskilda patienten, utan om att värna folkhälsan i ett längre perspektiv och även hälsan hos framtida generationer, säger hon.
