Inga produkter i varukorgen.
SKR-analytikern om kostnadsökningarna: ”En vårdkontakt idag är inte samma sak som för tio år sedan”
Kvalitetsuppföljning Vårdens kostnader har ökat med 10 procent på tio år, men samtidigt sjunker dödligheten i både cancer och hjärtinfarkt. SKR-analytikern Douglas Knutsson förklarar varför ekonomi och kvalitet måste analyseras sida vid sida.
Ofta mäts kvalitet och ekonomi separat, vilket kan leda till att viktiga samband går förlorade.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nyligen släpptes SKR:s studie av kostnadsutvecklingen i den regionala hälso- sjukvården under perioden 2014–2024. I den framkommer det att av vårdens kostnader ökat med 10 procent. Det blir knappt 37 miljarder kronor när hänsyn tas till förändringar i pris- och löneutveckingen samt demografin.
Men de har också valt att se över statistik för värdeskapandet i vården för samma period.
Där går det att se en trend av högre värde och bättre kvalitet inom flera vårdområden exempelvis genom sjunkande dödlighet i cancer och hjärtinfarkt samt kortare vårdtider för stroke.
– Om man bara räknar på antalet besök hos en läkare eller sjuksköterska så missar man värdet bakom vad besökeninnehåller och vad vårdpersonalen gör för patienterna, säger Douglas Knutsson, analytiker vid Sektionen för data och analys på Avdelningen för vård och omsorg.
Douglas Knutsson är också en av författarna bakom rapporten.
– Frågan är: är det viktigast att möta många patienter eller att ge patienterna den vård de behöver?
Parallellt visar rapporten att vården genomfört flera satsningar på utveckling inom flera vårdområden, exempelvis dyrare läkemedel inom cancervården.
Baserat på rapporten är det dock omöjligt att säga ifall kostnadsökningen och det ökade värdet hänger ihop.
– Vi har inte tittat på kausaliteten mellan de högre kostnaderna och det ökade värdet. Men det är klart att nya läkemedel och behandlingar kan antas ha gjort vården bättre, säger Douglas Knutsson.
Men vi måste börja se till helheten, menar han. Ett exempel som han menar kan bli missvisande är kostnadsökningen per vårdkontakt. Den oviktade kostnaden per vårdkontakt ökade med 8 procent i fasta priser mellan 2014 och 2024, från knappt 4 100 kr till knappt 4 400 kr.
– På tio år har det hänt mycket. Till exempel har bilddiagnostiken ökat. I vissa fall tar man också fler tester och inom vissa sjukdomsområden har det kommit läkemedel som är mer effektiva men också dyrare.
Därmed behöver vi ta med både ekonomi och kvalitet för att ge en nyanserad bild, tror Douglas Knutsson.
– När vi gör sådana här studier behöver vi vara medvetna om det bakomliggande värdet och det som händer inom ramen för varje vårdkontakt. För att nyansera debatten måste vi se till både kostnadsutvecklingen och resultatutvecklingen. Det är dessutom viktigt att analysera varje sjukdomsområde för sig och inte försöka dra generella slutsatser om hela hälso- och sjukvården.
Hur kan vi bli bättre på att mäta och styra mot mer värde i stället för volym?
– Jag tror att vi behöver sätta resultaten bredvid kostnadsförändringarna för att kunna göra en kvalitativ bedömning av kostnadsförändringen. Men vi måste vara ödmjuka inför att det är svårt att fånga hela hälso-sjukvårdens kvalitetsutveckling.
Varför är det svårt?
– Man behöver fånga så olika delar av vården och väga samman vårdens olika mål, som jämlikhet, tillgänglighet och hälsoutfall. Det är svårt att skapa ett sammanhållet mått för vårdens kvalitet.
