Region Värmland skrotar böter på test: ”Tillit måste gå före räkning av dygn”

Men i Region Värmland har man nu, sedan den första september valt att sluta en tillfällig överenskommelse om att ta bort betalningsansvaret på test.

Bakgrunden är att regionen vill se att patienten och dess behov ska väga tyngre än den lagstadgade gränsen på tre dagar.

– Vi vill ha fokus på personen som ska skrivas ut och inte på organisation genom ekonomi och antal dagar. Vi ska ha en samsyn om att det här ska ske snabbt, tryggt och säkert, säger Sandra Nätt till Kvalitetsmagasinet. 

Tillit i stället för betalningsansvar

Sandra Nätt är enhetschef på Nya perspektiv och RSS Värmlands län, hon har varit med under processens gång när den nya överenskommelsen mellan kommun och region tagits fram. Hennes bild av risken med betalningsansvaret är att fokus kan hamna på fel saker, som att hålla koll på dygnsbryt och antal dagarna en patient varit inlagd snarare än vad som blir bäst för individen. 

Allt började med att regionen skulle revidera sitt samverkansdokument. 

Ulrika Nilsson är verksamhetschef och sitter med som representant för slutenvården i arbetsgruppen med ansvar för att revidera samverkansrutinen kring utskrivning i regionen.

– Det började med att vi pratade om att flytta dygnsbrytet. Och i och med att vi har en lång historia av nära samarbete med våra kommuner där vi sällan hade patienter som fick vänta längre än tre dagar, började vi också diskutera möjligheten av att ta bort betalningsansvaret och i stället ha ett arbetssätt som bygger på tillit, säger Ulrika Nilsson. 

Beprövad samverkansarena och inarbetat årshjul

Maria Berglund är områdeschef för medicinska specialiteter inom region Värmland och medverkande i HocSoc nätverket där regionens chefer på områdesnivå samverkat med länets socialchefer och är en del av arbetet för systemledningen för god och nära vård.

– När idéen om att testa att ta bort betalningsansvaret presenterades för oss i HocSoc nätverket var vi lite reserverade till en början, berättar Maria Berglund.

Även om Maria Berglund höll med om att regionen då hade ett bra samarbete så ville nätverket försäkra sig om att det nya arbetssättet skulle bli hållbart i alla situationer.

– Men i takt med att vi kunnat jobba ännu närmare med kommunerna så har det rättat till sig, berättar Maria Berglund.

Hur såg det arbetet ut?
– Vi har vår arena Nya perspektiv sedan många år tillbaka som är en plattform för kommunerna och regionen att mötas. Då ses vi hälso- och sjukvårdchefer, socialchefer, och ibland skolchefer, för att diskutera samverkansfrågor och även i de mer operativa strategiska utvecklingsgrupperna. Vi har etablerade kontaktvägar, det är en nyckel – vi är inte motståndare till varandra utan vi jobbar tillsammans, säger Maria Berglund.

Ulrika Nilsson fyller på:

– Vi har ett årshjul där vi har både nätverksträffar och arbetsgruppsträffar. Så det är ett väldigt upparbetat och inarbetat arbetssätt som gör att vi träffas med regelbundenhet och att vi bygger upp våra relationer, vilket jag tror är en framgångsfaktor. 

För att ta fram ett förslag för att på test ta bort betalningsansvaret arbetade en grupp med representanter från region och kommunerna för att ta fram ett förankrat nytt arbetssätt. 

Sandra Nätt berättar att processen också handlat om att våga testa nya arbetssätt och vara modig.

– Jag tycker att det är en vinst att vi vågar ta steget och testa det här nu. Det säger något om tilliten vi har här i Värmland mellan huvudmännen, att vi vågar se till person och inte organisation, säger Sandra Nätt.

Både Ulrika Nilsson och Maria Berglund håller med om att mod varit en faktor i arbetet.

– Det är klart att det finns en del skeptiska i verksamheten som undrar. Och, det är klart, det är alltid enklast att jobba som alltid har gjort. Det också på ett sätt ett test av vår förmåga att samverka? Vi tror ändå att vi är mogna och vi tror att det här blir bättre för patienten, säger Ulrika Nilsson.

Tilläggsavtal och ansvar

Rent konkret har Region Värmland skrivit ett tilläggsavtal som gäller under testperioden med det långsiktiga målet att kommunernas betalningsansvar på sikt ska fasas ut.

Enligt Sandra Nätt innebär testet ingen stor förlust av inkomst för regionen och hon har heller inte stött på några negativa reaktioner till följd av den nya överenskommelsen. Det är också möjligt att avbryta testet och återgå till det gamla arbetssättet om så skulle krävas.

– För att den här överenskommelsen ska fungera krävs att båda parter tar sitt ansvar. Dels att regionen tillhandahåller information i tid och att kommunerna fortsätter att ha rimliga ledtider.

– För att den här överenskommelsen ska fungera krävs att båda parter tar sitt ansvar. Dels att regionen tillhandahåller information i tid och att kommunerna arbetar aktivt för att ta hem patienter så snart de kan utan onödiga dröjsmål.

Helhetsperspektiv i utvärderingen av testet

Testet pågår mellan 1 september till den första 31 maj 2027 och utvärderingen kommer att bestå av flera parametrar.

– Vi kommer inte enbart kolla på utskrivningsprocessen utan också på återinläggning. För det kan ju vara så att en extra dag på sjukhus kan innebära att kommunen klarar av att planera för hemgång på ett bättre sätt, säger Sandra Nätt.

– Vi kommer inte enbart kolla på utskrivningsprocessen utan också på återinläggning. För det kan ju vara så att en extra dag på sjukhus kan innebära att kommunen klarar av att planera för hemgång på ett bättre sätt samt att det blir tryggare och säkrare för personen.

– Det är viktigt att vi ser mer till en helhet i denna typ av processer snarare än på olika och separatas delar i processen, det kan ge en skev bild av det totala värdet och i förlängningen kostnader, avslutar Sandra Nätt.