Fysisk aktivitet är viktigt för att stärka hälsan och förebygga sjukdomar. Men att övervaka aktivitetsnivå och hälsoeffekter är en utmaning, för både enskilda personer och vården. Nu har forskare tittat närmare på hur vanliga stegräknare fungerar som mätmetod.
Stegräkning – effektivt sätt att mäta hälsan
Hälsa En enkel stegräknare räcker för att mäta hälsofrämjande fysisk aktivitet. Det visar en studie där forskare jämfört vanliga stegräknare i mobiltelefoner och aktivitetsarmband med komplex teknik.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I studien har de jämfört stegräknare i mobiltelefoner och aktivitetsarmband med avancerade accelerometermätningar.
Ger tillräckligt bra information
Medan stegräknaren bara räknar steg ger accelerometern information om den totala volymen fysisk aktivitet. Förutom antal steg ger den även detaljerad information om rörelsemönster, när på dygnet aktiviteten sker, olika intensitetsnivåer med mera.
Deltagarna försågs med accelerometrar under en veckas tid. Forskarna kunde därefter samla in både stegdata och mer avancerade data. Resultatet visade att stegräkningen hade fångat in hela 88 procent av den hälsoinformation som accelerometermätningarna gav.
Forskarna konstaterar därför att stegräkning som mätmetod för hälsoresultat är tillförlitligt.
Raska promenader
Men det krävs raska promenader för att optimera hjärt-kärlhälsa. Promenad i normaltempo gav inte samma hälsovinster i den aktuella gruppen av medelålders personer utan bakomliggande hjärtsjukdom.
– Detta tyder på att vi behöver trycka mer på tillräcklig intensitet av fysisk aktivitet i rekommendationer om hur aktiv man bör vara, säger Jonatan Fridolfsson, fysioterapeut och forskare vid Centrum för livsstilsintervention på Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.
Den generella rekommendationen för fysisk aktivitet är att vara aktiv på minst måttlig intensitetsnivå under minst två och en halv timmar i veckan. Störst hälsovinst gör dock den som går från helt stillasittande till någon form av aktivitet.
Resultaten vetenskapligt publicerade
Studien är gjord vid Centrum för livsstilsintervention vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i samarbete med Centrum för hälsa och prestationsutveckling, CHP, vid Göteborgs universitet.
4 127 personer mellan 50-64 år ingick i studien. Deras kondition skattades med hjälp av konditionstest på cykel. Som mått på hälsa använde man en kombination av midjemått, blodtryck, blodfetter och insulinkänslighet.
Resultaten är publicerade i Journal of Internal Medicine och bygger på befolkningsstudien SCAPIS, den största i Sverige inom hjärta, kärl och lunga, med 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år som genomgått omfattande hälsoundersökningar.