Svensk artikel om samarbete för bättre vård nominerad till pris

Svensk artikel om samarbete för bättre vård nominerad till pris

Thomas Andersson vid högskolan i Skövde är biträdande professor och forskare i företagsekonomi och har intresserat sig för hälso- och sjukvårdens förbättringsarbeten. Tillsammans med kollegan Roy Liff vid högskola i Borås har han skrivit en artikel för den ansedda tidskriften Journal of Professions and Organization med temat om hur samverkan mellan läkare och sjukhusledning får positiva effekter– som nu har nominerats till priset för bästa vetenskapliga artikel.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Vi var glada och upprymda bara av att få artikeln publicerad. Det är ett litet nålsöga bara det. Att vi nu uppmärksammas på det här sättet är överraskande, men inte desto mindre kul eller smickrande, säger Thomas Andersson i ett pressmeddelande om beskedet att artikeln utsetts som en av de fem bästa under 2017-2018.

Studien heter Co-optation as a response to competing institutional logics: Professionals and managers in healthcare.

– Ofta beskrivs förhållandet mellan ledningen och läkarna som ett problem. Läkarna har ett perspektiv; att ge sina patienter bästa möjliga vård. På ledningsnivå måste man dock ta hänsyn till att få verksamheten att gå ihop, ekonomiskt. Men i vår forskning identifierar vi en typ av mötesform som är en konstruktiv lösning på den utmaningen, säger Thomas och fortsätter:
– Det kallas kooptering. I tidigare forskning beskrivs det som ett sätt att ta in ”fienden” som en slags gissla på den egna arenan, för att på så sätt kunna omvända personen. Vi såg, genom våra observationer och intervjuer, att detta förekommer i hälso- och sjukvården, men på ett annat sätt. Här var det snarare att läkare respektive chefer koopterade viktiga delar i den andres arbets- och tankesätt än att personer koopterades. Skälet var sannolikt främst att driva det egna perspektivet, men det fick ett annat mer positivt utfall. Ledningen fick bättre kunskaper om läkarnas tankesätt. Läkarna i sin tur vidgade sina perspektiv, och stärkte sin helhetsbild. Sammantaget ledde det till ett utbyte som underlättar för bra beslut för hela verksamheten.