”Vi behöver utrymme för att utöva förändringsarbete i vardagen”

– Jag tror vi behöver stärka det som kallas political skills, att jobba mer med hur vi förankrar, förhandlar, skapar allierade och försöker förstå hur andra tänker. Att samskapa och se hur vi kan mötas. Coproduction är ett honnörsord. Vi behöver alltså ha med brukare och patienter i hela processen, det ger ett helt annat samtal och de kommer med synpunkter som vi är urusla på att fokusera på, exempelvis tydandet av en kallelse.

Som Vinnvård fellow har hon gått ett program för förändringsledning, som till skillnad från mer traditionell ledarskapsutbildning, fokuserar tydligare på vilka egenskaper och vanor en förändringsledare behöver, exempelvis systemtänk, kreativitet och pedagogik. För att utveckla färdigheterna i praktiken driver hon ett förändringsprojekt som hon även forskar på.

Och just brukarperspektivet har varit en aha-upplevelse i Anna Sarkadis förändringsprojekt som går ut på att förbättra vårdprocessen för barn med olika utvecklingsavvikelser, exempelvis språk eller motorik. Idag är processen rörig, med många professioner inblandade och det är upp till föräldrarna att driva på. Projektkartläggningen visade också att det tar lång tid innan barnen får rätt insats, trots att det ofta är bråttom –  95 procent av hjärnans grundläggande utveckling är klar när barnet är fem år.

Anna Sarkadi har lett framtagandet av en förbättringsprocess där ett tvärprofessionellt team, med bland annat logoped,psykolog, specialpedagog och läkare, tillsammans undersöker och gör bedömningar med ett tydligt mål i sikte. Det har visat sig höja kvaliteten på bedömningarna och barnen får rätt insats mycket tidigare. Från utredningar på upp till 12 månader sker det nu på sex veckor.

– Här blev det så tydligt med brukarperspektivet. Vi var så fokuserade på det professionella samarbetet och så kom föräldrar med synpunkter som rörde helt andra frågor, det skiftade vårt fokus. Nu frågar vi alltid: Vad är viktigtast för er familj? Vad har ni för mål med utredningen? Och svaren är helt andra än vi tänkt oss innan. De kanske inte vill ha en remiss vidare, för de är inte där emotionellt än, i dagsläget kanske de bara vill ha goda råd.

Anna Sarkadi lyfter fram att förbättringskunskapen sitter hos praktikerna, de vet vad som fungerar dåligt och var förändringen behöver ske. De behöver utrymme för förbättringsarbete i vardagen, uppmuntran och gehör, så att de kan genomföra det. Förändringsledarens roll är att ge resurser och förtroende för att testa olika aktiviteter, ställa kritiska frågor och ge feedback.

– Det är så pressat att vi springer benen av oss utan stunder av reflektion men jag har lärt mig, av exemplet vid Intermountain Healthcares långvariga kvalitetsarbete, att vi behöver utgå från att vi har två jobb där 95 procent är att utföra sjukvård och fem procent att förbättra kvaliteten på den. Det handlar om en attityd där man som ledare tycker att det är roligt att alla vill ägna arbetstid till förbättringar. Vi behöver bjuda in till det så vi kan nyttja allas kreativitet och kunskap och ägna den energin till att förändra.

Anna Sarkadis tips för att bli en förändringsledare

* Jobba med din egen attityd. Anna Sarkadi har själv utgått från Bill Lucas pedagogik om förändringsledning. Sen handlar det om att träna sig i det och utveckla sina kunskaper och allra främst sina vanor.

* Avsätt resurser, främst tid, för förbättringsarbete som medarbetarna själva får driva – de kan det bäst.

* Jobba med samsyn, samskapande, kollegialt stöd, coachning, feedback och utvärdering. Glöm inte de två viktiga ingredienserna uppmuntran och beröm.

* Är det svårt att komma igång? Avsätt fem minuter på varje morgonmöte att diskutera förbättringsmöjligheter och se vilka som är intresserade av att driva dem. Följ upp.

* Har du svårt att släppa kontrollen? Ta stöd av andra förändringsledare och mentorer.

* Skapa forum för att få med brukar- och patientperspektiv i alla förändringsprojekt. Det kan handla om intervjuer, frågeformulär eller allra helst bjuda in till projektmöten.

* Mät! Men tänk på vad, kanske går det att skifta fokus från budget och klagomål till ekonomi, medicinsk kvalitet och brukarnöjdhet.