Efter nätläkarnas kvalitetsmissar: ”Finns också en läxa till regionerna”

– Som läkare, och ur perspektivet att vi har begränsat med skattemedel, tycker jag inte att det är rimligt att läkare ska bedöma saker som skulle ha gått över om patienten bara väntat några dagar. Då skulle egenvårdsråd vara lämpligare. Att vårda sådana självläkande tillstånd är en form av lågvärdevård, säger Andreas Stomby.

Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh, läkare och forskare, meddelade förra veckan att hon skulle föreslå lagändringar som begränsar nätläkarnas möjlighet att ta betalt.

– Det här är en modell som riskerar att ge fel incitament för hälso- och sjukvård. Det finns en risk att det styr mot högre konsumtion av vård och kanske vård som inte är fullt medicinskt motiverad, sa Anna Nergårdh till Sveriges Radio Ekot.

Nätläkarna har i flera år varit i centrum för en debatt där ena sidan menat att de avlastat vårdens resurser medan den andra menar att de tagit dem i anspråk. Efter Kalibers granskning skärpte Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, sina rekommendationer angående utbetalning till nätläkare.

På sin webbplats publicerade Kry ett svar angående SKR:s beslut: ”Sjukvården är under press när fler blir äldre samtidigt som resurserna är begränsade. Även här har distansvården bidragit till att resurser kan användas effektivare och att även vårdens medarbetare får möjlighet att arbeta på distans.”

– Ett av nätläkarnas huvudargument är att de avlastar vården. En studie i Skåne visade däremot för några år sedan att de som sökte sig till nätläkare också hade kontakt med den traditionella vården. Snarare än att låta bli att söka traditionell vård hade de ett beteende där de sökte stöd från båda i ungefär lika stor utsträckning, berättar Andreas Stomby.

Under förra året granskade Region Sörmland vårdbesök på nätläkarföretaget Kry och fann att 60 procent av 500 besök egentligen saknade grund för ersättning.

Krys vd, Kalle Conneryd Lundgren, säger till SR att deras system för kvalitetskontroll fångar upp eventuella negativa effekter som deras system innebär. ”Vi premierar inte snabbhet på bekostnad av kvalitet”, säger Kalle Conneryd Lundgren till Ekot.

– Dagens system innebär helt obefintliga trösklar för att söka vård, samtidigt som nätläkarna ersätts per patientbesök. De menar själva att det finns en intern kvalitetsgranskning och att de bara begär ersättning för medicinskt befogad vård – men granskning efter granskning visar att de misslyckas med det uppdraget.

Däremot menar Stomby att det behöver studeras närmre huruvida ifall det finns någon förhöjd risk för lågvärdevård i den klassiska bemärkelsen bland nätläkare, det vill säga behandlingar som utförs trots liten eller obetydlig bevisad effekt. Så som onödiga provtagningar eller omotiverad medicinering.

– I den bemärkelsen saknas det, mig veterligen, underlag för att nätläkare skulle vara mer benägna att ordinera behandlingar eller prover som faller under lågvärdevård. Däremot har nätläkare till exempel satt diagnosen halsfluss, vilket är omöjligt på distans, och ordinerat antibiotika vilket skulle kunna räknas som lågvärdevård, säger han.

Att vården är för lättillgänglig kan leda till onödig vård, men det betyder inte att den digitala vården bör avvecklas, menar Andreas Stomby.

– Jag tror absolut att den traditionella vården borde satsa mer på digital vård. Digital vård driver inte per automatik lågvärdevård. Problemet är att främst unga och relativt friska snabbast tar alla tider om man använder fri tidsbokning. Om det i stället vore mer kontrollerat, till exempel att läkare skickar kallelser till specifika patienter, skulle det problemet lösas.

Kry ville ursprungligen sälja sina digitala vårdsystem till den traditionella vården men insåg, enligt dem själva, att det inte var en möjlig affär för en startup då det gick för långsamt att introducera nya system.

– Problemet är att offentlig vård inte har lika snabba fötter som de privata för att utveckla digitala system. Det kan också vara en läxa till regionerna. Jag tycker personligen inte att jag arbetar med lågvärdevård, men ibland känns det som att jag gör ”lågvärdigt arbete” som när jag sitter med ett segt digitalt system och väntar sekunder på ett klick. Nätläkarna har ändå bidragit med digitala system som verkligen fungerar och är enkla att använda.