Till vardags delar Jonas Andersson upp tiden mellan att vara specialistsjuksköterska vid akutmottagningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och att forska i ämnet.
Forskaren: akutvården behöver bredda synen på kvalitetsmätning
Forskning
Hur lång tid du får vänta på akuten behöver inte vara den viktigaste måttstocken för att kvalitetssäkra akutvården.
Jonas Andersson, affilierad forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, tycker det är dags att titta på andra kvalitativa mått.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I en avhandling har han nu undersökt vad som påverkar patientflödet. Han har kommit fram till att total vistelsetid vid akuten inte är ett tillräckligt mått för att mäta kvalitet på vården.
– Jag som har försökt använda mig av kvalitetsregister i mitt avhandlingsarbete kan ju se att det rapporteras konstiga ledtider och ibland ingen tid till läkare alls.
– Det är en sådan indikator som man ofta måste manuellt fånga upp på något sätt. Då blir det lite si och så med rapporteringskvaliteten tyvärr.
Lyft blicken från mortalitet som mätvärde
Därför tycker han nu att man borde vända sig till mer lättolkade och lättmätta indikatorer.
– Tid till att få hjälp av läkare är kanske en viktigare indikator än total vistelsetid, där finns en starkare logisk koppling till patientsäkerhet i det.
Vidare utvecklar han att totala vistelsetiden visserligen har en stor del i patientnöjdheten. Men han tycker att det också finns en annan sak som är viktig att mäta för att ta vara på patientens bästa.
– Jag skulle i en idealvärld vilja se att man systematiskt och tillförlitligt mäter tid till symtomlindring. Eftersom en stor del av patienterna som kommer till akuten har symtom som går att göra något åt. Det kan vara smärta, illamående, oro eller något annat. Det är lätt att fånga.
Det är dags att lyfta blicken från mortalitet i mätverktygen, de flesta får vård i rimlig tid och överlever. En bra grundhälsa i Sverige bidrar också till det, menar Jonas Andersson. Han anser att man behöver höja ribban och möta vad patienter vill ha hjälp med och vilken utsträckning man får den hjälp man behöver och eftersträvar.
– Men jag tror ju med den teknikutveckling som finns idag så är det nog inte riktigt lika svårt att samla in patientrapporterade kvalitetsindikatorer som det traditionellt har varit.
Att jobba smartare är en nyckel – och kan spara resurser framåt.
– Att mäta vad som fungerar eller inte fungerar är nyckeln för att dels lägga pengarna på rätt ställen, men också att höja kvaliteten på vården som vi har idag. Resurserna är inte oändliga och många regioner har stora problem med ekonomin. Det är viktigt att själv kunna se över vad som fungerar och inte fungerar.
