Sommaren blottade bemanningsrisken: ”Vi kan inte räkna med att den alltid finns”

– Där har vi ett hyrbehov i grunden och har inte egna sjuksköterskor fullt ut, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Granevärn.

På kirurgen ser läget annorlunda ut. Där har regionen fler fast anställda sjuksköterskor och klarar patientflödet bättre. Verksamheten kan också ta emot patienter från andra delar av sjukhuset.

Enligt Anna Granevärn visar skillnaden vad fast bemanning betyder i praktiken: bättre framförhållning, tydligare kompetensbild och större möjlighet att styra verksamheten när trycket ökar.

Kvalitetsvård har tidigare skrivit om Region Jämtland Härjedalens arbete med att nå balans i läkarbemanningen i primärvården. Sommarens bemanningsproblem gäller en annan del av vården. Här handlar det om sjukhusets vårdavdelningar, där regionen haft svårt att fullt ut bemanna vissa verksamheter med sjuksköterskor inför semesterperioden.

Fick inte svar på avropen

Hyrbemanning har länge varit en viktig del av regionens sommarplanering. Inför årets semesterperiod räknade regionen med att hyrsjuksköterskor skulle täcka delar av behovet, som de gjort tidigare år.

Men regionen fick inte svar på alla avrop. Vissa pass kunde bemannas. Andra stod kvar olösta, till exempel nätter.

– Då har vi fått gå på kortsiktiga lösningar för att få till det. Det blir kostsamt och inte helt bra, säger Anna Granevärn.

Regionen har samtidigt beslutat om tillfälliga extra ersättningar och gjort det möjligt att frivilligt flytta eller avbryta fler semesterveckor inom vissa områden. Men enligt Anna Granevärn löser sådana åtgärder inte grundproblemet.

När personal inte får ut sin semester under sommaren behöver regionen hantera ledigheten senare under året. Då måste verksamheten antingen ersätta frånvaron eller dra ned på annan kapacitet.

Svårare att driva utvecklingsarbete

För Anna Granevärn handlar bemanningsfrågan inte bara om scheman och vårdplatser. Hon pekar också på konsekvenser för kontinuitet, patientsäkerhet och utvecklingsarbete.

Med fast personal kan verksamheten planera tidigare, följa kompetensen över tid och fördela uppdrag mellan medarbetare som känner arbetsplatsen. Med en stor andel hyrpersonal blir det svårare, menar hon.

– Det är väldigt svårt att bedriva kvalitets- och utvecklingsarbete på en arbetsplats där det inte finns fast anställd personal, eller där man är för få som ska dela på de uppdragen, säger hon.

Dagliga möten kommer styra läget

Under sommaren arbetar Region Jämtland Härjedalen med omfallsplanering i varje verksamhet. Planerna anger vad chefer och medarbetare ska göra när resurserna inte matchar behovet.

Åtgärderna kan se olika ut mellan avdelningarna. En infektionsavdelning och en ortopedavdelning har olika patientflöden och behöver därför prioritera på olika sätt. Men grunden är att patientarbetet kommer först.

Administrativa uppgifter kan få vänta enligt Anna Granevärn. Avdelningar kan också samarbeta när vårdplatserna inte räcker. En medicinpatient kan till exempel vårdas på en kirurgavdelning, medan medicinläkare och annan personal följer patienten där.

– På ett litet sjukhus som Östersund behöver vi kunna ha den typen av samarbeten och flexibilitet mellan verksamheterna.

Regionen håller också dagliga vårdplatsmöten där verksamheterna stämmer av bemanning, vårdplatser och patientflöden inför kommande dygn. På ledningsnivå följer hälso- och sjukvårdsledningen risker varje vecka.

Varje verksamhetschef gör riskbedömningar för både arbetsmiljö och patientsäkerhet. Ledningen sammanställer bedömningarna och använder dem för att prioritera stöd där riskerna blir höga.

Vill bort från sena lösningar

Inför nästa sommar vill Region Jämtland Härjedalen vara mindre beroende av snabba lösningar när bemanningen inte räcker till. Regionen har fått ett uppdrag från regionstyrelsen och använder stödmaterial från Socialstyrelsen i arbetet.

Enligt Anna Granevärn handlar det mycket om att planera vårdplatser, bemanning och kompetens tidigare och mer samlat än i dag. Sommarbemanningen ska inte ses som ett undantag som ska lösas för sig, utan som en del av regionens vanliga kapacitetsplanering.

När bemanningen löses sent kan följderna märkas långt efter sommaren. Om personal till exempel behöver skjuta upp semester kan det påverka vårdplatser, arbetsmiljö och planerad verksamhet under hösten.

– Utifrån den här sommaren behöver vi kanske omvärdera hur vi ser på hyrbemanning inför kommande somrar. Vi kan inte räkna med att den alltid finns, säger Anna Granevärn.