Inga produkter i varukorgen.
Så skiljer sig patienternas och vårdens förbättringsförslag
Förbättringsarbeten Långa väntetider och kommunikationssvårigheter pekas ut av patienter som problem när Region Västerbottens patientnämnd nu tagit fram en rapport om kvinnors synpunkter på vården. När vården och patienterna får ge förslag på kommande förbättringsarbeten finns däremot både likheter och skillnader.
Bristande tillgänglighet, kommunikation, bemötande och vårdprocesser uppmärksammas i Region Västerbottens rapport om hur kvinnor upplever vården i länet. Rapporten är baserad på 90 patientnämndsärenden från mellan den 1:a januari till den 15:e februari under våren 2026.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Främst förekom ärenden där huvudproblemet var ”kommunikation” (28 av 90 ärenden) och därefter var huvudproblem relaterade till ”tillgänglighet” (21 av 90).
– Vi ser tydliga mönster där långa väntetider i kombination med bristande information skapar oro och otrygghet. Många patienter beskriver också att de själva måste driva sin vård framåt, säger Peter Sjöstedt Wirén, förvaltningschef vid patientnämnden Västerbotten i ett pressmeddelande.
När rapporten överlämnas till vården meddelade de att de funnit oklarheter gällande kommunikation och rutiner i verksamheten och att de redan aktivt arbetar för att förbättra tillgängligheten, information och patientbemötande där rapporten kommer bli ett underlag för förbättringsarbetet.
Skillnader och likheter – de förbättringarna vill vården och patienterna se
I vårdens respons och i avsnittet om patienternas egna förbättringsförslag finns det en utbredd samsyn. Båda är eniga om att informationsflödet och återkopplingen till patienten är bristfälligt och behöver stärkas tydligare med mer konsekventa rutiner – saker som vården redan aktivt jobbar med i sitt förbättringsarbete.
Sedan finns vissa skillnader. Vården beskriver i sitt svar mer systematiska och tekniska lösningar, såsom justeringar i journalsystem, medicinska mätverktyg medan patienterna i sitt förslag lagt en större vikt vid det mänskliga och bemötandet:
”Patienter ville bli lyssnade på, tagna på allvar och bemötta med respekt och medkänsla, särskilt i situationer som präglades av oro eller rädsla.” Källa: Kvinnors synpunkter på vården – Patientnämndens rapport.
Också inom vilken fortbildning som bör prioriteras finns det lite olika visioner. Medan patienterna väljer att lyfta fram utbildning för personalen i bemötande och kommunikation, prioriterar vården i sina exempel medicinsk fortbildning och teknisk kompetens.
Vårdens planerade förbättringar
- Administrativa rutiner: Genomgång av interna rutiner för att tydliggöra ansvarsfördelning, till exempel gällande vem som ska utfärda intyg.
- Tekniska system: Förbättringar i journalsystemet för att tydligare visa när kompletteringar av remisser behövs, vilket ska minska risken för fördröjningar.
- Patientsäkerhet och kvalitet: Ökad följsamhet till rutiner för signering av provsvar samt riktade utbildningsinsatser kring specifika medicinska tillstånd.
- Medicinsk övervakning: Införande av mätverktyg för att tidigare upptäcka avvikande vitalparametrar och därmed snabbare kunna sätta in behandling för riskpatienter.
Patienternas önskade förbättringar:
- Tydligare rutiner: Det finns önskemål om enhetliga rutiner för exempelvis provtagning och smittskydd, samt system för att säkerställa att avvikande provsvar alltid följs upp och kommuniceras till patienten.
- Effektivare resursanvändning: Patienter vill att läkare ska kunna fokusera på medicinskt arbete genom att läkarsekreterare tar över fler administrativa uppgifter.
- Kortare och förutsägbara väntetider: Behandling bör påbörjas senast inom tre månader efter diagnos, och vården måste bli bättre på att ge löpande återkoppling om förväntad väntetid.
- Proaktiv kommunikation: Vården bör ta ett större ansvar för att informera och kalla patienter, gärna via digitala tjänster som 1177.se istället för brev. Patienter ska inte behöva ”jaga” information själva.
- Förbättrat bemötande: Vårdpersonal behöver bli bättre på att lyssna, visa medkänsla och ta patientens egen berättelse på allvar. Utbildning i kommunikation och bemötande lyfts som en viktig åtgärd.
