Boxholm frågade och fick svar av invånarna om primärvården

Boxholm frågade och fick svar av invånarna om primärvården

Med ett aktivt hälsoarbete har projektet ”Välmående Boxholm” försökt ta tag i kommuninvånarnas välbefinnande. Projektet var en del av arbetet inom ”Flippen”, som under drygt två år drevs av Sveriges kommuner och Landsting, SKL. En mer personcentrerad vård med en inriktning att arbeta förebyggande och med nya metoder är en grundtanke inom Flippen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

-Vi började vårt arbete med att kartlägga hur det ser ut i vår kommun, åldersfördelning, ohälsotal och långa sjukskrivningar. Boxholm är en kommun med en ganska hög andel äldre, där ligger vi på plats två eller tre i vår region, berättar Lars Karlsson, verksamhetschef på Boxholms vårdcentral.
Som på många håll i landet kunde man också konstatera att psykisk ohälsa är vanlig i kommunen. När man undersökte hur de som ofta mådde dåligt sökte vård fann man att en grupp patienter som ofta kom till vårdcentralen också ofta sökte akutvård på sjukhus.

Genom kundresekartläggning, fokusgruppsintervjuer med en patientgrupp och nyckelpersoner i Boxholm och en del statstikkörning tog Lars Karlsson och hans medarbetare reda på vad invånarna behövde mer av och vad som var mest värdeskapande att jobba med.

Möjlighet att få komma snabbt till vård, var en önskan från invånarna.
-Då ökade vi samtalsmottagningen från en halvtid till heltid. Vill patienten komma snabbt finns en möjlighet att först få träffa en kurator. För de med psykisk ohälsa kan tiden vara viktig, att någon kan lyssna direkt.

Hälsocoach Alexandra Lundvall White på vårdcentralen i Boxholm.
© Foto: Mikael Sjöberg.

Tidigt i projektet beslöt Boxholms vårdcentral att arbeta med hälsoguider. Inspirationen kom från Angered, där man utbildat hälsoguider för att nå ut med hälsoinformation till nyanlända.
-Vi lånar idén från dem, men har utvecklat den på vårt sätt, säger Alexandra Lundvall White, anställd som hälsocoach på vårdcentralen och som har varit ansvarig för utbildningen av hälsoguider. Här i Boxholm har vi inte många nyanlända, så vi behöver inte lägga fokus på att uppnå en samsyn på vad vården innebär, som man gjort där.
Hälsoguiderna är volontärer som finns på arbetsplatser och i föreningar i Boxholm.
-Alla har fått en första nio timmar lång utbildning. Där har det har varit fokus både på psykisk hälsa och kost, motion, sömn och stress. Vi har också fokuserat på samtal. I ett andra steg av utbildningen har de som haft ett särskilt intresse fortsatt med fokus enbart på samtalet, berättar hon vidare.
Utöver hälsoguider har Vårdcentralen i Boxholm sökt samarbetspartners brett i samhället. Ica hängde på, och Folkets hus. Flera föreningar har också deltagit.
-PRO här på orten har varit med. Bland annat har några IT-intresserade pensionärer varit här och fått lära sig mer om våra e-hälsolösningar, för att i sin tur sprida kunskapen till andra pensionärer.
Kommunen och den kommunala delen av vården och omsorgen i Boxholm är förstås en självklar samarbetspartner, men Lars Karlsson har i efterhand funderat över hur det samarbetet kunde blivit bättre från början.
-Jag tror att om man ska göra samma sak i en annan kommun är det bättre att man startar som jämnstarka partners,

Verksamhetschef Lars Karlsson på vårdcentralen i Boxholm.
© Foto: Mikael Sjöberg.

kommunen och vårdcentralen. Nu fick vi ett uppdrag inom SKL:s projekt, och erbjöd kommunen att vara med. Deras engagemang hade nog varit större om de varit med från början.
Men kommunen finns där, och nu när arbetet fortsätter även då själva Flippen-projektet har avslutats har kommunen varit pådrivande i att fortsatt få med ortens företag i hälsoarbetet.
Lars Karlsson ser samarbetet och informationsspridningen som en av de stora styrkorna i arbetet med Flippen. De utvalda vårdcentralerna som deltog möttes återkommande via digitala möten – vilket var mycket stimulerande.
-Att få diskutera med andra som provar samma sak – eller inspireras av nya arbetssätt som de har satt igång – det var väldigt givande. Vi har inga sådana möten nu sedan Flippen-projektet tog slut, men jag skulle gärna fortsätta med den sortens nätverksmöten.
Minst lika viktigt är diskussionen med kommuninvånarna. Vad behöver de? Hur vill de att vården ska se ut? När man väl frågar får man ofta andra svar än vad man trodde.
-Vi hade en föreställning att hälsorum var det viktigaste vi kunde erbjuda. Men när både vi och Övertorneå, som också deltog i projektet, frågade, då var det snarare mötesplatser invånarna saknade.
Någonstans att träffas, få en kopp kaffe och prata lite. Något som botar den ensamhet som är utbredd i Sverige idag. Det kan vara en av de viktigaste åtgärderna mot psykisk ohälsa, men att hitta lösningen är inte helt lätt.
-Vi gjorde ett försök där man skulle kunna låna en kompis på biblioteket, berättar Alexandra Lundvall White. Den som kände sig ensam skulle kunna få sällskap av personer som anmält sig som frivilliga. Det föll inte så väl ut hos oss, men jag tror att det ganska mycket berodde på att den som varit en pådrivande eldsjäl gick på mammaledighet.
Att våga prova innovativa arbetssätt har varit en röd tråd i Flippen.
Men – hinner man, orkar man – i en ofta stressig vårdvardag?
-Allt handlar om att få med sig personalen, säger Lars Karlsson. Och alla behöver inte vara direkt deltagande – bara de inte är motarbetande. I min personal har jag haft en del som har klargjort att de gärna ser att det här arbetet sker, inte ställer sig i vägen men inte tycker att det är just de som ska jobba med de utvecklande delarna. Men det är bra, de behövs också, för att vårdens vardag samtidigt ska gå runt.

En av sex utvalda vårdcentraler

Boxholm är en liten kommun med drygt 5 000 invånare, där Boxholms vårdcentral är kommunens enda.
I projektet Flippen var vårdcentralen en av sex utvalda i landet som provade nya arbetssätt och delade idéer och erfarenheter med varandra. Utgångspunkter som man arbetade efter var att ta reda på vilka behov invånarna har, arbeta för en personcentrerad vård som också tar tillvara individens kraft, att
utforska gränserna kring hur invånarna bäst ska bemötas och att öka kreativiteten i hälso- och sjukvården genom att lära av varandra. De deltagande vårdcentralerna var spridda över landet och både storstäder och mindre orter var representerade.

 

Flippen ville främja innovativa arbetssätt

Flippen i primärvården var ett projekt som pågick mellan 2015 och 2017, med syftet att utforska och sprida innovativa arbetssätt. Grundtanken i Flippen är att dessa arbetssätt ska främja en personcentrerad vård där man i högre utsträckning än tidigare tar fasta på patienternas förutsättningar och behov.

–Vi såg inom projektet att ledarskapet är oerhört viktigt för att det innovativa arbetssättet ska stimuleras. Det är ett ganska ensamt arbete att vara chef på en vårdcentral, och därför ser vi att det

Mårten Skogman, SKL.

behövs fler stödfunktioner och bättre nätverk för kunskapsspridning till cheferna, säger Mårten Skogman, som var projektledare för Flippen 2017.

Inom Flippen provades kunskapsspridning i grupper på Facebook, Instagram, och bloggar. En samlande informationsplattform på webben som man kallade primärvård.nu provades också, men det fann man var ett större projekt som behöver vidareutvecklas för att fungera i praktiken.

I Flippen har man också tagit in begreppet ”behovssegmentering”, annars mer känt från kommersiella marknader. När uttrycket används i vården handlar det om att se till att olika grupper av patienter vill kommunicera och bli bemötta på olika sätt.

Den delen av Flippens arbete lyftes in i satsningar i flera landsting, till exempel  inom ramen för E-hälsa-lyftet i Stockholms läns landsting, med inriktning på att höja personalens digitala kompetens, inte minst för att bättre kunna kommunicera med en växande grupp patienter som gärna använder digital kommunikation.

Namnet ”Flippen” kommer från ”Flipping healthcare”, en artikel av författarna Bisognano & Schummers i British Medical Journal. Just som de föreslår i sin artikel arbetade man inom Flippen med grundidén att utgå från patienternas och invånarnas behov när man utformar vården, istället för att försöka möta behoven utifrån hur man alltid har varit organiserad.

Tjänstedesign är en metod som har prövats – utifrån djupintervjuer med patienter som ska använda primärvårdens tjänster specialdesignar man dessa.

För att vårdcentraler utifrån Flippens tankesätt ska kunna arbeta mer på detta sätt drog man i projektet slutsatsen att det förutom plattformar för kunskapsspridning kommer att behövas mer IT-stöd och andra stödfunktioner för innovationsarbete och ett baspaket för data och statistik till vårdcentraler.

Många utmaningar finns kvar för primärvården.

En är den utbredda ensamheten i Sverige, inte minst bland gamla människor, säger Mårten Skogman.

– Det var något som blev tydligt när jag reste runt inom arbetet för Flippen. Idag har vi, när postkontor har lagts ned och många andra naturliga mötesplatser försvunnit, många människor som känner sig mycket ensamma. Det är inte ovanligt att de vänder sig till primärvården, fastän kanske det är själva ensamheten som är deras huvudsakliga problem.

Flippen-projektet avslutades vid årsskiftet, men erfarenheterna tas tillvara och vidareutvecklas under 2018 i ett nytt projekt inom SKL,  som kallas ”Nära vård”, som förstås också sneglar på den statliga utredningen ”God och nära vård”.