Inga produkter i varukorgen.
De effektiviserade fram 400 vårddygn på ett halvår
Effektivisering Genom att ändra rutiner för journalföring och behandling sparade en enhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 400 vårddygn på ett halvår. Läs vilka konkreta förbättringsåtgärder som ledde fram till resultatet.
Innan Millenium skrotades av Västra Götalandsregionen gjordes en översyn av Sahlgrenska Universitetssjukhusets rutiner i syfte att underlätta det då stundande införandet av det nya journalsystemet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Arbetet som började som en översyn av rutiner har nu lett till positiva svallvågor: på ett halvår har 400 vårddygn sparats in där 72 procent av personalen menar att de fått mer tid för sina patienter.
Förbättringsarbetet är i grunden ett omtag i rutinerna för handläggningen och omvårdnaden av våra cancerpatienter och det var vid enheten för kirurgi vid Östra sjukhuset på Sahlgrenska Universitetsjukhuset som arbetet tog plats.
Förbättringar i den medicinska hanteringen:
- Bättre förberedelser: Patienter med blodbrist får järn före operationen, och tarmrengöring kombineras med antibiotika i tablettform för att minska infektionsrisken.
- Ändrad läkemedelshantering: Morfin ersätts i möjligaste mån med NSAID-preparat, och antibiotikaprofylax ges nu intravenöst under operationen.
- Snabbare återhämtning: Rutinerna har stramats upp genom minskad intravenös vätska postoperativt, slopad onödig provtagning och tydliga mål för när patienten ska upp och röra på sig.
- Tydligare kommunikation: Samstämmig information om vårdtiden till patienterna förväntas leda till tidigare hemgång.
Thérèse Garthman, Vårdenhetschef på avdelning 351 vid Kirurgi Östra på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Dan Asplund, medicinskt ansvarig på Kolorektalmottagning Östra, svarar på Kvalitetsmagasinets frågor i ett gemensamt uttalande.
– Vi tog fram fyra nya läkemedelsmallar, anpassade efter våra vanligaste operationstyper. Ett annat syfte med förändringsarbetet och rutinen var att minska dokumentationen i journalen, då medarbetarna på avdelningen upplevde att detta tog alltför mycket tid från det patientnära vårdarbetet. Vi beslutade att inte längre dokumentera sådant som är förväntat utan bara dokumentera sådant avviker från det förväntade vårdförloppet.
”Behöver bara ta upp sådant som avviker från rutinen”
Genom att dokumentera det postoperativa arbetet dag för dag i en checklista har vårdpersonalen fått ett bättre planeringsverktyg. Checklistan, som bland annat anger mål för näringsintag och mobilisering, skannas efter vårdtiden in i patientjournalen och gör det samtidigt tydligare för patienterna vad de kan förvänta sig.
Den nya rutinen har förändrat kommunikationen och arbetssättet. Eftersom sjuksköterskorna nu bara behöver lyfta det som avviker från rutinen under ronden, har arbetet blivit mer strukturerat och sparar mycket tid.
– Vi märker att rutinen och checklistan faktiskt förändrar sättet som vi arbetar på och hur vi kommunicerar med varandra kring patienterna, till exempel under ronden. Utgångspunkten är att sjuksköterskorna bara behöver ta upp sådant som avviker från rutinen. Detta har medfört en mer strukturerad rond och sparar mycket tid.
Ni samlade alla standarddokument i ett gemensamt dokument. Vad innebär det i praktiken och hur såg urvalet ut för vilka dokument som skulle komma med?
– Vi bildade en arbetsgrupp där många olika personalkategorier deltog: läkare, stomiterapeut, kontaktsjuksköterska från öppenvården, avancerad specialistsjuksköterska, undersköterska, dietist, narkosläkare, operationskoordinator och verksamhetsutvecklare. Tillsammans kunde vi gallra bland existerande rutiner och sätta ihop en sammanhållen rutin för hela patientens vårdförlopp.
Thérèse Garthman och Dan Asplunds tre bästa tips:
- Sätt ihop en tvärprofessionell arbetsgrupp och låt alla komma till tals.
- Jobba mycket med utformningen av en ny rutin. En bra struktur gör att rutinen förhoppningsvis används i högre grad.
- Våga ta bort saker! Som till exempel onödig dokumentation. Och tydliggör för patienterna vad de själva kan bidra med för att skynda på återhämtningen och vad vi förväntar oss av dem.
