Tydligare ansvar hjälpte sjukhuset korta operationsköerna

I dag är kön i princip borta. Samtidigt klarar verksamheten målet att hantera operationer av höftfrakturer inom 24 timmar.

Förändringen började med en genomgång av verksamhetens data.

– Vi började med att analysera data och fakta; köer, väntetider, medicinsk prioritet, patientsäkerhetsrisk kopplat till väntan, patientkategorier, kapacitet, hinder, flaskhalsar samt ekonomiska konsekvenser, säger Stefan Gantelius, verksamhetschef för ortopedin på Danderyds sjukhus.

En av de viktigaste förändringarna har varit högre produktivitet i operationssalarna. Enligt Stefan Gantelius har verksamheten ökat produktiviteten med 25 procent, från två till 2,5 operationer per sal och dag. Verksamheten har också visat att den kan genomföra fyra höftprotesoperationer på en sal under ordinarie arbetstid.

För att nå dit har ortopedin arbetat med start- och bytestider i operationssalarna. Arbetsmoment som tidigare ofta följde på varandra görs nu mer parallellt.

– Alla tar ansvar för sin del i kedjan och det uppnår vi genom tydliga arbetsbeskrivningar och förväntningar. Alla ser vinsten för patienterna och i bättre flöden, mindre strul och mindre friktion, säger Stefan Gantelius.

Mindre hyrpersonal gav bättre kontinuitet

Han lyfter också samarbetet med anestesikliniken som en avgörande faktor. Ett gemensamt mål har gjort det lättare att styra mot patienternas behov, enligt honom.

Danderyds sjukhus har samtidigt minskat användningen av inhyrd personal och anställt flera personer som tidigare arbetade som konsulter i verksamheten.

Stefan Gantelius beskriver det som en viktig förutsättning för att förbättringsarbetet skulle få fäste.

– Det har blivit bättre kontinuitet och roligare att utbilda när vi gör det för våra egna medarbetare och det bygger teamkänsla mellan operatörer och operationssköterskor, säger han.

Han menar att medarbetardrivna förbättringar i tvärprofessionella grupper kräver tydligt ägarskap. Det blir lättare när personalen är anställd och har för avsikt att vara kvar.

Bemanningsarbetet har också handlat om kompetensutveckling. Fler ska kunna utföra fler typer av operationer och instrumentera vid fler ingrepp.

Akut och planerad vård i samma system

En särskild utmaning har varit att klara både akut och planerad vård. Enligt Stefan Gantelius har sjukhuset byggt upp operationskapacitet så att den akuta och den elektiva vården inte längre hamnar i samma konflikt om resurserna.

När köerna är kortare vågar verksamheten också lämna utrymme för akuta patienter, även om inflödet varierar.

För att hålla fokus har verksamheten visualiserat data och återkommande påmint om varför målet är viktigt.

– Vi har förklarat och påmint om varför detta är viktigt – att vi gör det för våra gamla och sköra patienter, inte för att en siffra ska se bra ut, säger Stefan Gantelius.

Från två till tre operationer per dag

Även kirurg- och urologikliniken hade för långa väntetider. Tidigare försök att korta kön hade inte nått hela vägen. I början av året tog verksamheten därför ett nytt grepp om operationsflödet.

Analysen visade att patienter med behov av urologisk robotkirurgi hade längst väntetid. Därför riktades förbättringsarbetet mot hur fler patienter skulle kunna opereras under samma dag.

– Vi bestämde oss för att hinna med tre operationer per dag i stället för två, säger Erica Domeij Arverud, verksamhetschef för kirurgi och urologi på Danderyds sjukhus.

Arbetet började med en workshop där medarbetare gick igenom patientens väg genom vårdkedjan. Moment som kunde göras före operationsdagen flyttades dit. Andra arbetsmoment lades parallellt i stället för efter varandra.

Enligt Erica Domeij Arverud har det kortat tiden för förberedelser av patienten väsentligt.

– Tidig operationsstart är en viktig nyckel. Genom att hela teamet kring patienten vet vem som gör vad och när undviks onödig väntan, säger hon.

Medarbetarna styrde förändringen

Förbättringsarbetet byggde på tvärprofessionella grupper med medarbetare från flera verksamheter. De identifierade flaskhalsar, fördelade arbetsmoment och tog fram nya arbetssätt.

En del av arbetet har också varit så kallad taskshiftning, där arbetsuppgifter har flyttats från exempelvis anestesiläkare till anestesisjuksköterska. Förändringarna har följts upp regelbundet för att säkra att de både är patientsäkra och ger önskad effekt.

– Det är viktigt att medarbetarna som har kompetensen får styra hur en förändring ska genomföras. En annan viktig del är att fundera på hur förändringen görs bestående. Det behöver bli lätt att göra på det nya sättet, säger Erica Domeij Arverud.

Inom kirurgi-urologi har även robottekniken bidragit till utvecklingen. Danderyds sjukhus använder nu metoden för fler patientgrupper, bland annat patienter med njurcancer. Enligt Erica Domeij Arverud innebär robotkirurgi för vissa diagnoser högre precision, färre komplikationer och tidigare hemgång.

Samtidigt framhåller hon att ökad produktion i vården måste följas av bibehållen eller förbättrad kvalitet. Därför följer verksamheten resultaten i nationella kvalitetsregister.

Ett exempel är prostatacancervården på Danderyds sjukhus, som enligt Nationella cancerregistret nu står sig väl både regionalt och nationellt.