Kort framförhållning kan ha bromsat fler nya vårdplatser

Den senaste statistiken, enligt myndigheten, visar inte att platserna ökat i stället har antalet vårdplatser i stället minskat mellan 2022 och 2024. 

– Dels har satsningen egentligen pågått under ganska kort tid där effekter kanske inte hunnit ge utslag i statistiken. Dels analyserar vi hur statlig styrning ska ge bäst genomslag och vi ser en svaghet i satsningen där regionerna fått en relativt kort framförhållning för de prestationsbaserade medlen, säger Caroline Larsson, analytiker på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Larsson förklarar: beslutet om att införa prestationsbaserade medel för att öka antalet vårdplatser togs i början av 2023 där måluppfyllelsen sedan följdes upp och börjades mätas samma år.

– Det skapar bättre förutsättningar ifall man har möjlighet att planera längre fram och vi ser det som ett steg i rätt i riktning när det nya statsbidraget tagit formen av en förordning. Det skapar en signal om att det är ett mer långsiktigt arbete, även om vi inte utvärderat det beslutet än.

Endast 10 procent av vårdplatskoordinatorer upplever att det blivit enklare att hitta vårdplatser jämfört med vid satsningens början där hela 47 tvärt om menar att det blivit svårare, enligt rapporten. 

Finns det något som regionerna kunde ha gjort annorlunda eller saknades rätt förutsättningar från början?
– Jättesvårt att svara på. Vår rekommendation till regionerna framåt är att verkligen prioritera insatserna som gör en tydlig skillnad i verksamheterna. Men sedan är det svårt för oss att säga vilka insatser som är bra eller dåliga i och med att vi inte följt upp enskilda arbeten. 

Rapporten fastställer alltså inte att regionernas arbete varit otillräckligt eller fel men vidhåller att vi inte kunnat se effekterna av det arbetet i statistiken just nu. 

Tycker du att det saknats förutsättningar för att satsningen skulle lyckas? 
– Jag skulle inte uttrycka mig som att det saknats förutsättningar men det finns både styrkor och svagheter i utformningen av satsningen. En positiv sak som lyfts fram är till exempel att Socialstyrelsen fått en mer stödjande roll samtidigt som en utmaning varit det här med kort framförhållning. 

Vissa effekter har också kunnat observeras. Antalet överbeläggningar och utlokaliseringar ligger på en lägre nivå nu än innan satsningen. Oavsett pekar rapportförfattarna pekar på ett behov av ett tydligare helhetsperspektiv för att tydliggöra vilka satsningar som hör ihop. 

– Vi tänker bland annat det skulle vara positivt ifall regeringen skulle kunna bli tydligare med vilka satsningar som hänger ihop och därmed skapar en tydligare helhetsbild för regionerna om deras uppdrag. Så det blir en tydligare bild av  vilka satsningar som främjar eller motarbetar varandra, förklarar Caroline Larsson.

Finns det något exempel på sådan otydlighet i satsningen för fler vårdplatser?
– Vi pekar inte ut på det viset. Men om vi kollar på satsningen för god och nära vård är det inte svårt att se en möjlig konflikt mellan målen i god och nära vård och satsningen på att öka antalet vårdplatser. Samtidigt innebär en stärkt primärvård möjligheter att avlasta primärvården och i sin nationella plan för att minska vårdplatsbristen lyfter Socialstyrelsen det som ett av fokusområdena.