Lycksele utvecklar strokehemrehab för glesbygd

Lycksele utvecklar strokehemrehab för glesbygd

Patienter som har fått en liten till måttlig stroke erbjuds rehabilitering hemma med besök av ett team med arbetsterapeut och sjukgymnast. En gång i veckan har dessa en strokerond då de också kan konsultera läkare, sköterska, kurator, logoped och dietist.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Så ska Lycksele lasarett ta hand om patienter i en nystartad strokehemrehabmodell, som anpassats till glesbygden på grund av de stora avstånd som finns. Teamet bakom modellen har inspirerats av hur man arbetar i glesbygden i Norge, det som kallas Trondheimsmodellen, och av övrig strokehemrehab som bedrivs i länet, men utvecklat en egen version. I nästa steg, som planeras att inledas nästa år, ska sjukstugor i glesbygden bli en del av strokehemrehabiliteringen i upptagningsområdet.

Strokehemrehab förekommer på många håll, även i andra delar av Västerbottens läns landsting.

Utmaningen i Lycksele har varit att hitta en modell som passar det begränsade patientunderlaget, glesbygden med stora avstånd och de personalresurser som ett litet sjukhus har möjlighet att avsätta för patientgruppen.

– I Umeå och Skellefteå är man fler personalgrupper i teamet. Vi har inte möjligheten att vara fler som kommer på hembesöken, men förutom att vi har den här ronden en gång i veckan har vi det lilla sjukhusets fördelar att vi alltid har nära till varann. Vi har lätt att hitta en kollega att konsultera om det behövs.

I vår har man startat modellen för patienter boende i  Lycksele kommun, säger Magdalena Mörtzell, arbetsterapeut i teamet, till Kvalitetsvård.

Hon har lång erfarenhet av strokerehabilitering och har varit en av dem drivande i projektet att ta fram en passande arbetsmodell.

Det finns många fördelar med att vårdas i hemmet i stället för på sjukhus, framhåller hon.

– Patienterna är ofta väldigt positiva till våra hembesök. Det ger dem en känsla av trygghet att veta att någon med kompetens för stroke har koll och besöker dem regelbundet, säger hon.

Patienter med liten eller måttlig stroke följs upp med hembesök redan inom tre arbetsdagar efter utskrivning. Arbetsterapeut, sjukgymnast och patient gör upp en rehabiliteringsplan. Tillsammans kommer de fram till mål och delmål på vägen tillbaka till ett fungerande liv.

Här ser Magdalena Mörtzell också en stor fördel med att detta görs i patientens hem.

– Det är lättare att sätta upp relevanta mål i hemmet när patienten provat på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det är även lättare att träna vardagliga aktiviteter hemma, säger hon.

Uppföljande hembesök görs även efter en så kallad TIA, och ger den drabbade en chans att landa i det som har hänt.

– Många är i chocktillstånd när de kommer in på sjukhuset och har svårt att ta till sig viktig information. Det är väldigt uppskattat att vi kommer några dagar senare och upprepar informationen i lugn och ro, säger Magdalena Mörtzell.

Den andra etappen av Strokehemrehab i Södra lappland planeras kunna starta nästa år. Med utökade tjänster för sjukgymnast och arbetsterapeut på sjukstugorna i Storuman/Tärnaby, Malå/Sorsele, Åsele/Dorotea och Vilhelmina ska strokehemrehabilitering kunna genomföras även i glesbygden. På Lycksele lasarett kommer det att finnas ett konsultteam kopplat till strokeenheten, som sjukstugornas personal kan rådfråga och få stöttning av via videosamtal en gång i veckan.

Modellen är kostnadseffektiv. Tidigare låg alla strokepatienter inne på avdelning och tränade tills de klarade av att åka hem. När strokehemrehab är fullt utbyggt kommer endast patienter med svår stroke och som är boende i södra Lapplands upptagningsområde att rehabiliteras under längre tid på sjukhuset.

 

 

 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan