– Motivation är drivkraften i allt vi tar oss för. Om vi kan förstå motivationens mekanismer är det en guldgruva för att förstå och påverka mänskligt beteende utan att ta till knep och metoder för hot, lura eller tvinga någon att ta hand om sin hälsa.
”Morot och piska har passerat bäst före-datum”
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det säger Karin Weman Josefsson, Universitetslektor och Filosofie Doktor i Psykologi inriktning idrott och motion vid Högskolan i Halmstad. Hon menar att vårdmedarbetare, genom ökad kunskap om motivation och hur man skapar ett hälsofrämjande klimat, bättre skulle kunna stötta patienter till hälsosamma vanor.
– En orsak till att vi har svårt att skapa motivationsfrämjande klimat är att vi ofta utgår från generella normer, oss själva eller någon annan övertygelse. Vi utgår sällan från personen eller gruppen vi har framför oss och än mindre från evidens. Vi är också glada att komma med pekpinnar, säger Karin Weman Josefsson.
Att vården i detta arbete inte alltid tar hänsyn till teori och evidens ser hon som ett stort problem. Det kan i bästa fall leda till kortsiktiga förändringar men i sämsta fall ge negativa effekter och skada människors hälsa.
Karin Weman Josefsson menar att en förutsättning för att jobba med människors motivation är att utgå från en sund värdegrund – att alla människor är aktiva, tänkande och kapabla. Och att komma ihåg att vi drivs av frivillighet, nyfikenhet och intresse. Hon utgår själv i sin forskning från självmedbestämmandeteorin.
Vi behöver också vara medvetna om svårigheterna med att ändra invanda beteenden, och framför allt hälsobeteenden som rökning, kost, motion och medicinering. Alla individer prioriterar också sin hälsa på olika sätt.
– Morot och piska är en en vanlig approach. Men det kan få oönskad effekt, minska kreativitet, nyfikenhet, engagemang och välbefinnande. Det kan till och uppmuntra till fusk, genvägar, och kortsiktigt tänkande. Morot och piska har passerat bäst före-datum.
Tips
* Tänk på att den bästa motivationen främjas genom tre grundläggande psykologiska behov: Autonomi, kompetens och tillhörighet.
* Undvik tvingande och skuldbeläggande ord som ”måste” och ”borde” i samtal, prata istället om vad som känns meningsfullt och genomförbart för den personen.
* Det personcentrerade synsättet är en väldigt bra utgångspunkt, det går hand i hand med självbestämmandeteorin.
* När ni utvecklar behovsstöd tänk på att ta hjälp av experter som utgår från evidensbaserad kunskap, inte självutnämnda experter som skriver självhjälpsböcker utifrån egna upplevelser.
Projekt Godis
Karin Weman-Josefsson är projektledare och ansvarig forskare för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Digital innovations in self-determined exercise motivation, GODIS som bygger på självbestämmandeteorin. Syftet är att utveckla ny kunskap om hur hållbara motionsvanor kan främjas med hjälp av professionellt utformade, vetenskapligt förankrade och kostnadseffektiva digitala verktyg.
Projektet är samfinansierat av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Tappa Service, HPI – Health Profile Insitute, Telia Sonera och Kairos Future.