Att hitta den felande länken i processkedjan kan ibland vara enklare sagt än gjort. Men en flerstegsraket i Karlskrona gjorde det möjligt.
Parallella flöden sparar timmar på operation i Karlskrona
Effektivisering Med en ny rutin beräknar centraloperation Blekingesjukhuset kunna utföra fler operationer på kortare tid. För att tidsvinsterna inte ska rinna ut i sanden genomlyses nu processerna .

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Först gjorde införandet av operationsplaneringsprogrammet Orbit år 2012 att tidstjuven tydligare synliggjordes medan pandemin gjorde förändringen nödvändig.
Processförändringen på centraloperation i Karlskrona består av nybyggda uppdukningsrum i anslutning till operationssalarna. I och med uppdukningsrummen kan instrumenten till operationen nu läggas fram parallellt med att patienten förbereds för operationen.
Att lägga fram instrumenten är en process som enligt regionen kan ta allt från tio minuter till en och en halv timme. Tid som nu kan sparas och möjliggöra fler operationer.
Parallella flöden minskar vårdköerna
– Efter pandemin skapades långa köer och det blev högaktuellt att se över hur vi skulle kunna arbeta mer effektivt. En lösning var uppdukningsrum. Tidigare avdelningschefer på centraloperation började titta på hur det skulle kunna göras. En liknande lösning hade gjorts i Norrköping, varav vi kontaktade dem och hämtade inspiration, berättar Helena Sörbris, avdelningschef för centraloperation i Karlskrona.
Helhetsgrepp om vårdkedjan: fler patienter direkt till operation
Men när sjukhuset nu ska hantera ett större flöde av operationer krävs förberedelser för att kvalitetsvinsterna inte ska rinna ut i sanden. Därför pågår en parallell genomlysning av avdelningen för centraloperations övriga processer.
– Vårddygn har till exempel minskat genom att majoriteten av patienterna kommer direkt till operation på operationsdagen och läggs in på vårdavdelning först efter operationen. Här tittar vi på om fler patientgrupper kan komma direkt till operation utan preoperativ inläggning.
– Många mindre ingrepp inom exempelvis ortopedi och gynekologi görs numera direkt på mottagningarna och de patienterna passerar varken operation eller uppvakning.
En eventuell flaskhals som avdelningen identifierat är inom den postoperativa vården.
– Där har vi planer på att försöka få till ett ökat samarbete mellan pre- och postoperation både personal- och lokalmässigt. En genomlysning har gjorts på sjukhuset gällande produktions- och kapacitetsstyrning via Socialstyrelsen där bland annat rätt antal vårdplatser ses över.
En annan kommande utmaning som Helena Sörbris beskriver är också att lösa bemanningsfrågan.
– Vi tror dock att vi skapar en bättre arbetsmiljö på sikt genom uppdukningsrummen, vilket är positivt för alla personalkategorier på operationsavdelningen. Framför allt tror vi att nya uppdukningsrum leder till att fler patienter kan få sin operation utförd utan att behöva vänta mer än nödvändigt.
Från 80-talets operationssalar till moderna uppdukningsrum
Anledningen till att operationssalarna inte alltid haft ett uppdukningsrum är att salarna byggdes under en tid då andra råd, rön och regler gällde i svensk vård.
– Vår operationssal är byggd på 80-talet efter den tidens standard. Då sövdes patienterna i ett förberedelserum samtidigt som operationssjuksköterskan dukade upp inne på själva operationssalen.
– Själva förflyttningen av sövd patient visade sig vara riskfylld varför detta arbetssätt upphörde hos oss i mitten av 90-talet, varav arbetet i stället skedde sekventiellt. Varje operationssal skötte sitt eget dagsprogram, och operationssalarna stod ofta still för middagsrast, berättar Helena Sörbris.
Byggnationen av de nya uppdukningsrummen inleddes den första juni och beräknas vara klara i december i år.
