Inga produkter i varukorgen.
Prioriteringar i vården: Känslor vinner oftast över förnuftet
När medarbetare inom vården ställs inför tuffa prioriteringar tenderar känslorna att ta överhanden. “Vi blir enkelspåriga i vårt sätt att tänka", säger Gustav Tinghög vid Linköpings universitet.
Känslorna gör oss enkelspåriga i vårt sätt att tänka, säger professor Gustav Tinghög. Foto: Jonas Roslund
I en studie vid Linköpings universitet har forskare tittat närmare på beslutsfattande inom sjukvården. Den visar att känslor tenderar att väga tyngre än vi tror när vi ställs inför svåra prioriteringar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Studien genomfördes i två steg med två olika grupper. I den ena gruppen ingick personer ur allmänheten medan den andra bestod av experter inom hälso- och sjukvård.
Prislapp på det riskfria alternativet
I första steget fick deltagarna jämföra två alternativ av medicinska behandlingar – en mer riskabel och en riskfri.
För den mer riskabla behandlingen fanns en kostnad angiven. Deltagarnas uppgift var att sätta ett pris på det riskfria alternativet som var så högt att det skulle göra båda alternativen likvärdiga.
Välja mellan behandlingarna
I nästa steg var deltagarna tvungna att välja mellan behandlingarna i paren. Eftersom de själva hade satt ett pris som gjort dem likvärdiga, skulle man kunna tro att valet inte spelade någon roll. Men de flesta valde ändå det riskfria alternativet – trots att det var dyrare:
- I ett scenario fick deltagarna välja mellan två cancermediciner där den ena hade en procents risk för att orsaka dödsfall. Här valde 90 procent av gruppen från allmänheten det riskfria, men dyrare alternativet.
- I ett annat scenario stod valet mellan två behandlingar mot diskbråck där den ena hade två procents risk att orsaka förlamning. 94 procent valde det dyrare, riskfria alternativet.
Det som förvånade forskarna var att effekten var nästan lika stark för gruppen av experter.
Vissa värden segrar alltid
Resultaten kan förklara varför det är så trögt att åstadkomma effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.
– Känslor bidrar till att vi har svårt att se värdet av alternativa sätt att använda resurser. Vi blir enkelspåriga i vårt sätt att tänka, säger Gustav Tinghög, professor vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling och verksam vid Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet.
När vi står inför en valsituation finns det värden som nästan alltid segrar, konstaterar forskarna. Ett sådant är patientsäkerhet, trots att det kanske går att få mer välfärd eller nytta genom att prioritera något annat. Vi tar helt enkelt de beslut vi enklast kan motivera.
Mest hälsa för resurserna
Gustav Tinghög menar inte att det är dåligt att väga in känslor i beslutsfattande. Däremot måste en bra beslutsfattare kunna kombinera sina känslor med rationellt tänkande.
– Det handlar inte om att sätta prislapp på ett liv, det handlar om hur vi kan få ut mest hälsa för de begränsade resurser vi har, säger Gustav Tinghög.
