Så har den nära vården påverkats av pandemin

Nära vård Pandemiåret har både bromsat upp och ökat takten i omställningen till en mer nära vård. Det visar en uppföljning från Socialstyrelsen.

Så har den nära vården påverkats av pandemin
Pandemin har drivit på införandet arbetssätt som för vården närmare patienterna. Foto: Adobe Stock

Omställningen av hälso- och sjukvården till en mer nära vård har påverkats på både positivt och negativt sätt under 2020. Samtidigt som man varit tvungen att pausa viss utveckling så har också arbetet på andra områden tagit ny fart till följt av covid-19.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Utvecklingsarbeten har stannat av

I Socialstyrelsens andra årliga uppföljning av hur reformen har utvecklats i regioner och kommuner syns tydliga effekter av pandemin.

– En del utvecklingsarbeten och utbildningsinsatser har stannat av eller skjutits upp, bland annat för att personalen har behövts i den patientnära vården. Många anställda har också haft en mycket ansträngd arbetssituation, säger Anna Dahlin, utredare på Socialstyrelsen.

Digitalt lyft för vården

Men pandemin har samtidigt drivit på införandet av digitala och mobila arbetssätt som för vården närmare patienterna. Bland annat har digitala vårdbesök utvecklats mycket snabbt i samtliga regioner.

Digital teknik har även skapat nya möjligheter till samarbete mellan regionernas primärvård och specialistvård samt den kommunala vården. Regioner och kommuner beskriver också en ökad samverkan kring mobila insatser, till exempel mobil närvård.

Fakta

God och nära vård

Omställningen till en god och nära vård är en flerårig strukturreform som berör hela hälso- och sjukvården och genomförs av både regioner och kommuner.

Målet är bland annat att reformen ska öka tillgängligheten och kontinuiteten inom primärvården samt att patienten ska bli mer delaktig och få personcentrerad vård.

Efter flera statliga utredningar beslutade riksdagen i november 2020 att den svenska hälso- och sjukvården bör ställa om så att primärvården är navet.

Socialstyrelsen har sedan 2019 uppdraget att följa omställningen till en mer nära vård i regioner och kommuner.

– Hanteringen av covid-19 har krävt ett ökat samarbete mellan kommuner och regioner på olika nivåer. Det är angeläget att den här utvecklingen fortsätter eftersom omställningen till en mer nära vård behöver göras av regionerna och kommunerna tillsammans, säger Anna Dahlin.

Brist på legitimerad personal

Socialstyrelsen uppföljning visar även att 74 procent av de kommuner som svarat på enkäten har ett politiskt beslut om samverkan mellan kommun och region för omställningen till en mer nära vård.

Samtidigt är kompetensförsörjningen fortsatt är en stor utmaning. Det finns en generell brist på legitimerad personal som arbetar i den nära vården såsom sjuksköterskor, allmänläkare och biomedicinska analytiker.

Läs hela rapporten: Uppföljning av omställningen till en mer nära vård 2020