Så lyckades Skaraborgs sjukhus bra med ERAS

Så lyckades Skaraborgs sjukhus bra med ERAS

På kirurgkliniken vid Skaraborgs sjukhus infördes 2015 vårdprogrammet ERAS för ett strukturerat och standardiserat vårdförlopp vid alla tarmoperationer. Nu belönas kliniken för de goda resultat man nått med utmärkelsen Guldskalpellen från Dagens Medicin.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

 

– Jag tror att våra goda resultat har att göra med att vi tog så god tid på oss för implementeringen och för att

Lars Johansen. Foto: Peter Johansson, Skaraborgs sjukhus.

utbilda all personal på alla avdelningar som har kontakt patienten i samband med att vi började använda ERAS, säger överläkaren och sektionschefen Lars Johansen till Kvalitetsvård.

 

Ännu en nog så viktig framgångsfaktor är att kontinuerligt följa upp resultaten, fortsätter han.

– Vi bildade direkt vid införandet en grupp med representanter för alla inblandade discipliner och personalkategorier – kirurger, sjuksköterskor, dietister, narkosläkare och undersköterskor – som träffas en gång i månaden och följer upp resultaten.

 

ERAS – enhanced recovery after surgery – är ett internationellt protokoll som

listar 24 punkter som ska följas före, under och efter en tarmoperation. Syftet är att optimera patientens tillfrisknande med standardiserade riktlinjer kring vårdens alla detaljer, bland annat råden till patienten före operationen, diet, vätskeersättning och när patienten ska upp och röra på sig.

 

Resultaten följs kontinuerligt upp och matas in i den internationella databasen, från vilken resultatet också kan hämtas ut löpande.

 

– De svenska kvalitetsregistren är ju också mycket bra, men fördelen med ERAS är just att du får resultaten löpande och inte bara en gång om året. Vi kunde därför se direkt att våra resultat förbättrades när vi börjat arbeta med den här strukturen, och vi återkopplar resultaten till all inblandad personal. De får ett kvitto på att de har levererat goda resultat och det sporrar till ytterligare förbättringar. Och vi ser också direkt om vi tappar i resultat på någon av punkterna och kan koppla tillbaka till berörd avdelning eller personal så att man snabbt kan åtgärda det som behöver förbättras.

 

Samtidigt har man hållit en kontinuerlig uppmärksamhet mot utveckling av vården och ny forskning. Även styrdokumentet har uppdaterats och förbättrats.

 

– Det har under de allra senaste åren uppmärksammats i forskningen hur viktigt blodvärdet är för tillfrisknandet vid den typ av kirurgi vi arbetar med. Vi har att göra med cancerpatienter som ofta har ett lågt Hb just på grund av sin cancer. De som ligger under 110 ger vi numera en järninjektion två veckor före operation, som vi vet kan höja blodvärdet med upp till 15 enheter på kort tid. Det här är en punkt som inte fanns med från början.

 

Även till chefer återkopplas resultaten, som också gläder den som håller i ekonomin. ERAS syfte är att optimera tillfrisknandet, men en bieffekt är att vårdplatser och resurser sparas.

– Vi kortar vårdtiderna i och med att arbetssättet minskar komplikationer – allt från enkla komplikationer som kanske hade lett till ett extra vårddygn till svåra komplikationer som kan betyda intensivvård. I medeltal sparar vi tre vårddygn per patient, och antalet komplikationer har minskat med 40 procent.

 

Tid, utbildning och uppföljning framgångsfaktorer

 

Lars Johansens råd för att lyckas med att arbeta enligt ERAS:

* Ta god tid för implementering.

* Utbilda all personal under införandeperioden.

* Bilda en ERAS-grupp med representanter av alla professioner och discipliner som träffas varje månad och ansvarar för att resultaten kommuniceras till personal och chefer kontinuerligt.

 

 

Genom införandet av standardiserade arbetssätt före, under och efter tarmkirurgi har projektet lyckats uppnå stora vinster. Färre komplikationer, kortare vårdtid och större arbetsglädje hos personalen syns – och detta utan dyr teknik eller nyanställningar. Behandlingsriktlinjerna följer ett internationellt protokoll, med fokus på bland annat rökstopp och att nyopererade patienter snabbt kommer upp och både äter och rör på sig. Det är den framgångsrika implementeringen av arbetssättet i alla berörda personalgrupper som gör Skaraborgs sjukhus till föregångare.

 

Bilden: Fr vänster Lars Johansen, kirurg, Elionora Ingemarsson – undersköterska kirurgavdelning, Karin Hassel – sjuksköterska kirurgmottagningen, Berith Wennström – forskningssköterska, Thomas Karlberg – anestesisjuksköterska och Sonja Pasalic – sjuksköterska kirurgavdelningen.