Inga produkter i varukorgen.
Så tränar du fram en psykologisk trygghet
Arbetsmiljö Psykologisk trygghet lockade fulla stolsrader på Kistamässan. När konsulten Katarina Zell klev upp på scenen var budskapet tydligt: det räcker inte att prata om trygghet utan den måste tränas.
Foto: Agnes Alvang, Adobe stock
Konferensgolvet på Kistamässan väller över av besökare. När Katarina Zell, vd på konsultbolaget KC Group Leadership devolopment, ska berätta om psykologisk trygghet tar platserna fort slut. Frågan ”är det ledigt här?” hörs trevande mellan stolsraderna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Katarina Zell börjar dragningen med att berätta om hennes egna erfarenheter där hennes dåvarande arbetsplats inte kunde komma ifrån vardagskonflikter och dålig stämning.
– Vi tänkte att vi gjorde allt rätt: kickoffer, aktiviteter och kurser där alla var pepp under tiden vi var där. Men så fort vi kom tillbaka till kontoret på måndagen var det samma konflikter och problem som innan. Inget funkade.
Avgörande faktor
Katarina Zell menar att företaget insåg att det som saknades var psykologisk trygghet, ett begrepp som det då inte pratades så mycket om menar hon.
Psykologisk otrygghet utmärks av att inte våga säga det man tänker och tycker vilket byggs upp av så kallade mikrobeteenden. Så som en suck när någon pratar eller att himla med ögonen på ett möte.
När Google gjorde en undersökning vid namn ”Aristoteles”, undersökte företaget vad som utgjorde deras mest högpresterande team kom de fram till att den avgörande faktorn var psykologisk trygghet.
– Idag har det hänt mycket sedan Googles studie, vi är mer medvetna om vad psykologisk trygghet är och att psykologisk trygghet är viktig.
Från scen börjar Katarina Zell berätta hur hon inspirerats av fysisk träning i sitt arbete med att träna sig till psykologisk trygghet.
– På jobbet brukar vi analysera och prata om psykologisk trygghet men om vi inte tränar på det så blir det inte en effektiv beteendeförflyttning, säger hon och frågan sedan publiken:
– Till exempel, hur många här inne har fått bättre kondition genom att bara läsa om att springa?
En vilsen hand, som troligen kände av den psykologiska tryggheten i rummet, dyker upp i publiken. Zell ler och går vidare med föreläsningen:
Små steg stora förändringar
– Vi behöver börja öva med gradvis förflyttning. Man behöver utmana utgångsläget och testa på att ha tillit, lite i taget. Vi måste sluta att bara prata om psykologisk trygghet och börja träna. Vi brukar göra det genom att träna i verkligheten vid arbetsplatserna.
Hon menar att det är en nyckel till en fungerande och inte minst produktiv arbetsplats.
– Vi behöver öva på samspelet, feedback och tillit för att jobba i en otrygg miljö leder till sämre prestation vilket krasst leder till förlorad produktivitet och förlorade pengar varje dag.
En i publiken tar till orda och frågar hur Katarina Zell och hennes konsultbolag brukar jobbar när vissa i teamet inte vill vara delaktiga i arbetet för psykologisk trygghet.
– I slutändan har fortfarande aldrig träffat en person som vill ha det jobbig och otryggt på jobbet. Ibland behövs extra coachning. Sedan har vi olika förutsättningar. Vissa behöver mer stretchning innan träningen, svarar Katarina Zell.
