Saknar politikernas engagemang i sjukvården

Debatt Omställningen till nära vård, vårdplatser och kompetensutveckling är frågor som får alldeles för litet utrymme på den politiska agendan. "Välfungerande hälso- och sjukvård är ett angeläget ämne som berör oss alla och förtjänar att ta mer plats i valdebatten" skriver Svenska Läkaresällskapets ordförande i en debattartikel.

Saknar politikernas engagemang i sjukvården
Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet, saknar politikernas engagemang i hälso- och sjukvårdens utmaningar.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet, saknar politikernas engagemang i hälso- och sjukvårdens utmaningar.

Trots att sjukvården alltid rankas som en viktig fråga för väljarna ”lyser hälso- och sjukvårdens utmaningar med sin frånvaro i den politiska debatten” skriver han i en debattartikel publicerad i Dagens Medicin.

Viktigaste frågorna

Som ett tips till politikerna listar han några av hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor inför valet:

  1. Omställningen till nära vård. För att kunna erbjuda exempelvis sköra äldre kvalificerad vård och kontinuitet måste primärvården stärkas, fast läkarkontakt realiseras och bristen på specialister i allmänmedicin åtgärdas. Trots insatserna finns dessvärre få tecken på en positiv utveckling.
  2. Vårdplatserna. Sverige har sedan många år vårdplatsbrist. Det drabbar framför allt de sjukaste, som ofta är sköra äldre patienter med flera komplicerade sjukdomar. När sjukvården går till normalläge efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan. Samtidigt planeras stora besparingar på flera av landets akutsjukhus. Hur ska denna ekvation gå ihop?
  3. Vård efter behov. Den grundläggande principen om vård efter behov är under ständigt hot, och kanske särskilt nu under senare år. Vi ser också en ökad ”marknadisering” och efterfrågestyrning med framväxten av nätläkare som nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov liksom allt fler offentligt finansierade privata vårdgivare som ger vård till personer med privata sjukförsäkringar. Sammantaget riskerar detta undanträngning av svårt sjuka med mer komplexa vårdbehov.
  4. Kompetensutvecklingen. På grund av höga produktionskrav och besparingar i sjukvården är fortbildningen något som ständigt prioriteras ner, vilket kan hota patientsäkerheten.
  5. Tillitsbaserad styrning. Vi menar att all styrning bör utgå från patient-läkarmötet och beslut om innehållet i vården överlämnas till professionen. Politiker och administratörer ska ange ramar för verksamheten och avstå från detaljreglering. Detta ger den mest effektiva vården – och pandemin har visat att det går att minska på detaljstyrningen och pinnräknandet om viljan finns.

Hela debattartikeln på Dagens Medicin finns att läsa här.