”Svensk sjukvård ska inte vara efterfrågestyrd”

Debatt Det finns ett etiskt problem med det ökande utbudet av efterfrågestyrda vårdtjänster. I ett gemensamt uttalande varnar nu läkare och sjuksköterskor för att vi riskerar att hamna i ett läge då det inte längre är vårdbehoven som styr prioriteringarna.

”Svensk sjukvård ska inte vara efterfrågestyrd”
Lilas Ali och Mikael Sandlund Foto: Göteborgs universitet och Samuel Unéus.

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och det etiska rådet inom Svensk sjuksköterskeförening lanserar gemensamt etiskt uttalande om efterfrågestyrda vårdtjänster.

Vill skapa debatt

Förhoppningen att det ska skapa debatt bland vårdens professioner och samhället i stort.

– Det finns uppenbara etiska problem som bör uppmärksammas och diskuteras. De ekonomiska konsekvenserna måste belysas och behovet av tydlig reglering utredas, säger Lilas Ali, ordförande Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd i ett pressmeddelande.

Tränger ut annan vård

Utvecklingen leder till flera etiska problem. Enligt Mikael Sandlund tenderar egenfinansierad och efterfrågestyrd egenscreening, provtagning och diagnostik att spiller över i den offentligt finansierade sjukvården. Där riskerar den att tränga ut mer angelägna medicinska utredningar och insatser.

– Vi ser med oro på en framväxande marknad med efterfrågestyrd vård som erbjuder provtagning och undersökning utan föregående medicinsk bedömning, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik i ett pressmeddelande.

Störst vårdbehov ska gå först

När man inte heller gör en sammantagen bedömning av patientens hälsotillstånd finns det även en risk för felaktig diagnostik. I värsta fall kan det leda till att behandling av bakomliggande allvarliga sjukdomar och tillstånd blir försenade eller att man i värsta fall missar dem.

– Det framgår tydligt av hälso- och sjukvårdslagen att svensk sjukvård ska fördelas utifrån medicinska behov och inte vara efterfrågestyrd. Den som har störst vårdbehov ska prioriteras. Screening och diagnostik behöver därför vara kostnadseffektiv och alltid sättas i relation till tillståndets svårighetsgrad, personens funktionsnivå och vilka behandlingsmöjligheter som finns, säger Mikael Sandlund.