Inga produkter i varukorgen.
Sex nycklar till bättre samarbete över vårdgränserna
Patientflöden Hur kan vården bli bättre på att samarbeta över vårdgränserna? Det är något som organisationspsykologen Rachel Margrethe Lørum tittat närmare på i sin avhandling vid Chalmers. Hon har identifierat sex konkreta strategier för att få till ett systematiskt förbättringsarbete där patienten står i fokus.
Rachel Lørum, organisationspsykolog och nyligen disputerad vid Chalmers.
Rachel Margrethe Lørum är organisationspsykolog och arbetar vid sjukhuset i Østfold i Norge. Precis som i Sverige är samarbete över vårdgränserna en stor utmaning – både mellan olika avdelningar inom sjukhusvården, men även mellan sjukhusvård, primärvård och äldreomsorg.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det gör att många patienter med komplexa sjukdomar hamnar mellan stolarna.
– Organisationen är fragmenterad, man jobbar i olika silos, vilket blir en stor utmaning när man vill samarbeta. Man har olika uppdragsgivare med olika finansiell styrning, olika kulturer och olika professioner – allt detta gör att man drar i olika riktning, förklarar hon.
Detta blir ett hinder, inte bara i vården av patienten, utan även i förbättringsarbetet. Genom att förbättra lärandet över organisationsgränserna skulle man kunna anpassa sig snabbare och därmed också bygga mer sammanhängande tjänster för patienter.
Sex avgörande nycklar
I sin forskning har Rachel Margrethe Lørum tittat närmare på hur man kan övervinna dessa hinder. Hon pekar ut några nycklar som främjar organisatoriskt lärande:
- Bygg nätverksstrukturer med gemensamma mötesplatser. Se också till att deltagarna kan mötas som likvärdiga parter – alla med sina olika perspektiv och förutsättningar.
- Skapa förståelse för kontexten. Vad sker i övergångarna, vilka olika drivkrafter är det som styr respektive verksamhet. Poängen är att tillsammans bygga en helhetsbild av patienten, där alla även får en förståelse för varandras olika utmaningar.
- Designa och koordinera processen så att alla olika aktörer kan vara delaktiga i hela lärandeprocessen.
- Sätt gemensamma mål och fatta beslut tillsammans.
- Jobba iterativt. Det innebär att förbättringar måste ske i små steg. Istället för stora, omfattande förändringar behöver man arbeta med små förändringar, tester och snabba feedbackrundor – och se till att olika aktörer kan bidra med utifrån sina respektive perspektiv.
- Dessutom krävs det ett nätverkbaserad ledarskap där man ger stöd, bygger ett klimat för lärande och jobbar för att underlätta kunskapsspridning.
– Genom att tillämpa sådana strategier skulle vårdsystem kunna arbeta mer kollaborativt, anpassa sig snabbare och skapa säkrare och mer sammanhängande tjänster för patienter, förklarar hon.
Redo för nästa steg
Rachel Margrethe Lørum tror att den här typen av arbetssätt passar bra för att förbättra vården för exempelvis äldre multisjuka som ena dagen kan vara på sjukhuset för att nästa dag vårdas i hemmet. Men även inom andra patientgrupper med komplexa vårdbehov – exempelvis barn med medfödda funktionshinder eller ungdomar med ätstörningar som möter många olika specialiteter i sin vård.
– Nu hoppas jag kunna ta min forskning vidare i ett konkret förbättringsarbete av ett patientflöde här på sjukhuset där jag jobbar. Här finns bra resurser för att knyta samman olika professioner och kompetens att jobba med kvalitetsförbättringar, säger hon.
Rachel Margrethe Lørum har skrivit sin avhandling, Organizational learning for improvement of fragmented healthcare systems, vid Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
