På kort tid har AI fått en allt större betydelse för sjukvården. I en undersökning har forskare vid Uppsala universitet frågat drygt 1 000 allmänläkare i Storbritannien hur de använder AI i jobbet:
Var femte läkare i Storbritannien använder AI
Artificiell intelligens En av fem brittiska läkare använder generativ AI i jobbet. Det visar en studie från Uppsala universitet. ”Nu måste det medicinska samfundet agera skyndsamt för att hinna ta tag i de etiska och praktiska utmaningar som generativ AI medför för patienterna” säger en av forskarna bakom studien.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- 20 procent svarade att de använder generativa AI-verktyg på sina mottagningar, oftast då chatGPT.
- 29 procent uppgav att de använder verktygen för att generera dokumentation efter patientbesöken.
- 28 procent använder dem för att ta fram differentialdiagnoser.
Finns uppenbara risker
AI-verktygen har en potiential att revolutionera patientvården, men de väcker även etiska och säkerhetsmässiga frågor.
Det finns en signifikant risk för att AI för in felaktiga uppgifter (”hallucinationer”), förstärker fördomar och äventyrar patienternas rätt till ett privatliv, framhåller forskarna. Allt eftersom utvecklingen av verktygen fortgår växer också det akuta behovet av robusta riktlinjer och utbildningsprogram inom vården för att säkerställa att verktygen används på ett säkert och effektivt sätt.
Händer här och nu
Detta är något som medicinska samfundet nu måste ta tag i, konstaterar forskarna.
– Det pratas mycket om AI-hajpen, men vår studie visar att användningen av AI inom vården inte är något som ligger långt borta vid horisonten – det är något som händer här och nu. Läkarna har sett värdet i att använda den här typen av verktyg. Nu måste det medicinska samfundet agera skyndsamt för att hinna ta tag i de etiska och praktiska utmaningar som generativ AI medför för patienterna, säger dr Charlotte Blease som är forskningsledare och docent vid Uppsala universitet i en presskommentar.
Internationellt samarbete
Studien är gjord i samarbete med Harvard Medical School i Boston, USA, och Universität Basel i Schweiz. Den har fått stöd av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd inom ramen för projektet ”Beyond Implementation of eHealth” (2020-0122) samt Universität Basel.