Fyra av tio vårdmedarbetare måste döva sitt samvete

37,7 procent av de som jobbar inom vården känner att de måste döva sitt samvete för att kunna jobba kvar. En anledning är samvetsstress.

Fyra av tio vårdmedarbetare måste döva sitt samvete

37,7 procent av de som jobbar inom vården känner att de måste döva sitt samvete för att kunna jobba kvar inom vården. En anledning är samvetsstress, en känsla av att inte räcka till. Som KV rapporterat om tidigare så träffas ett tiotal sjuksköterskor

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Journal Club är ett efterlängtat forum där sjuksköterskorna får tid att fördjupa sina kunskaper och dela erfarenheter.
FOTO: Jan Alfredsson, Västerbotten läns landsting

vid Geriatriskt centrum, universitetssjukhuset i Umeå, regelbundet för Journal Club. Där delar de erfarenheter och fördjupar sina kunskaper inom ett aktuellt ämne. Den senaste tiden har gruppen jobbat med ämnet samvetsstress och tidigare i höstas bjöd de in alla sjuksköterskor till en seminariedag med föreläsningar och diskussioner.

Kvalitetsvård var på plats för att ta del av samtalet som leddes av Gunilla Strandberg, professor i omvårdnad vid Umeå universitet. Hon var en av dem som var med och myntade begreppet samvetsstress i början på 2000-talet. Allt sedan dess har hon och hennes forskarkollegor studerat samvete och hur det påverkar personal inom vårdyrken, främst äldrevården.

– Samvetsstress är en sak bland många andra som orsakar stress. Den finns i alla typer av yrken där man jobbar med människor och vi ser att det finns ett tydligt samband mellan samvetsstress och utmattning, berättar Gunilla Strandberg.

När hon berättar om de situationer som kan ge upphov till samvetsstress är det många på föreläsningen som känner igen sig. Framför allt när det gäller tidsbristen och att inte kunna tillgodose en patients behov. Eller att behöva ”stjäla” tid från en patient för att göra sysslor som uppfattas som onödig administration eller hushållssysslor.

– Jag känner oftast stress över att inte kunna stanna hos en patient en liten stund extra, eller att jag inte kan lägga mer tid på att möta oroliga anhöriga, berättar en av sjuksköterskorna och får nickande medhåll från de andra.

Sjuksköterskorna vid Geriartriken i Umeå tycker själva att de är bra på att hantera samvetsstress.

– Jag brukar gå igenom dagen med mig själv och tänka igenom olika situationer innan jag går hem, har jag gjort rätt eller fel, kunde jag ha agerat annorlunda, berättar en av sköterskorna som är ny i yrket.

– Man kan ju inte göra mer än sitt bästa, kommenterar en av de andra, mer erfarna sköterskorna. Ibland räcker man inte till, och ibland måste man bara konstatera att man har gjort ett bra jobb utifrån förutsättningarna. Man måste lära sig av sina misstag, men att älta sådant man inte kan ändra på leder ingenstans.

Eva Karlsson, en av de drivande i Journal Club är nöjd med dagen och samtalen.

– Jag tror att många tyckte det var intressant diskutera samvetsstress, det är något som vi alla känner igen oss i. Sen får vi se vad folk tycker, om detta är något vi ska utveckla och jobba vidare med. Det ska vi prata mer om på nästa möte i Journal Club, säger hon.

Fakta: Samvetsstress

Är den stress som dåligt samvete ger. Det finns flera orsaker till samvetsstress; att slitas mellan olika krav och prioriteringar, att inte räcka till på grund av kunskap och/eller tidsbrist, eller att vara del i att patienten får dålig vård; det kan handla om att själv ge dålig vård, se andra göra det eller att tvingas ge vård som känns fel.

Ofta uppstår samvetsstress i svåra omvårdnadsförhållanden. Det kan vara situationer där man hamnar i konflikt mellan anhörigas krav och den vård man kan ge eller att man ser olämpligt beteende hos sina kollegor. Tidsbrist är ett annat vanligt problem, liksom rutiner och administrativa arbetsuppgifter som ibland måste prioriteras.

De senaste åren har samvetsstressen ökat bland medarbetare inom vården. Framför allt alarmerande är att 37,7 procent uppger att de måste döva sitt samvete för att kunna jobba kvar inom vården.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan