Inga produkter i varukorgen.
Vården behöver bli bättre på att fånga upp äldres hjälpbehov
Förbättringsarbete För att minska återinskrivningar av äldre behöver arbetssättet inom hälso- och sjukvården förbättras. Framför allt handlar det om att ge äldre ett bättre stöd i vardagen.
Ett tydligt tecken på att vård och omsorg inte fungerar är hög återinskrivning på sjukhus.
Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro som arbetsterapeuten Marie Jönsson har gjort.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi vet att de upprepade återinskrivningarna till sjukhus kan öka risken för ytterligare nedsatt funktionsförmåga och beroende av hjälp för den äldre efter utskrivning från sjukhuset, säger Marie Jönsson.
Tecken på att något är fel
En tydlig indikator på att vård och omsorg inte fungerar helt tillfredsställande är att äldre har hög återinskrivning på sjukhus. Detta är därför något som Marie Jönsson tittat närmare på. Hennes forskning visar att det finns stora vinster med att identifiera och lägga extra resurser på den gruppen äldre som återkommer till sjukhuset.
– Om vi identifierar gruppen tidigare, oavsett vårdgivare, så kan vi ha ett mer proaktivt arbetssätt i den äldres hem som kan bidra till att förebygga oplanerade återinskrivningar, berättar hon.
Sårbar vardag
Sammantaget så har de återinskrivna äldre en sårbar vardag. De strävar efter att utföra sina dagliga aktiviteter trots olika kroppsliga symtom.
När de äldre söker vård handlar det ofta om hjärt- eller andningsproblematik ofta kombinerat med ökad risk för fallolyckor.
– Vi vet nu att de återinskrivna äldre personerna ofta har behov av stöd i sin vardag och att de framförallt får det från sina närstående. Det bästa vore om de äldre återinskrivna personerna kunde identifieras i sin hemmiljö i ett tidigare skede. Det finns behov av snabba uppföljningar i hemmet kring den här gruppens medicinska status, aktivitetsförmåga och ibland hjälp med sociala aktiviteter, säger Marie Jönsson.
