Verktyg för vård vid livets slut

Äldrevården För patienter i livets slutskede är det kanske extra viktigt att man får en vård med fokus på att bevara värdighet och livskvalitet. En färsk avhandling från Örebro universitet har tittat närmare på hur ett konkret verktyg kan ge stöd i detta arbete.

Verktyg för vård vid livets slut
En avhandling från Örebro universitet har tittat närmare på ett verktyg för att möta patienter i livets slutskede. Foto: Adobe Stock

Verktyg som bidrar till att bevara värdighet och livskvalitet hos äldre personer som får palliativ vård är sällsynta.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Annika Söderman vid Örebro universitet har i sin avhandling tittat närmare på DCI-SWE. Det är ett konkret verktyg som vårdpersonal kan använda för att planera den palliativa vården tillsammans med de äldre.

Känner sig sedda

Målet med DCI-SWE är att erbjuda en personcentrerad vård och bidra till att bevara livskvalitet och värdighet hos äldre personer. Verktyget består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sköterskorna kan anpassa utifrån individens behov.

Annika Söderman är legitimerad distriktssköterska och medicine doktor i hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet.

Resultaten av Annika Södermans studier är positiva. Arbetssättet bidrar till att äldre personer känner sig sedda och gör det även möjligt att hantera den ensamhet som vissa upplever.

Även sjuksköterskorna är positiva.

– Sjuksköterskorna tycker att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre personerna, säger Annika Söderman.

Svårt att ta de svåra samtalen

Samtidigt visar resultaten att sjuksköterskorna inte alltid var bekväma med djupa samtal och existentiella frågor. Detta är något man behöver satsa mer på i utbildning, tror Annika Söderman.

– Kommunikation och dialog är centrala delar när man bedriver palliativ vård. För att sjuksköterskor ska kunna använda DCI-SWE framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupare samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation, säger Annika Söderman.

Studien har genomförts inom Örebro kommuns palliativa hälso- och sjukvård, där både hemsjukvård och vårdboenden ingår. Under studiens andra fas testade kommunsjuksköterskor den värdighetsbevarande interventionen under 1,5 år.