Läkare vill att staten tar ett större ansvar för styrningen av vården. Det behövs en starkare styrning i strategiska frågor, men samtidigt mindre detaljstyrning av läkarnas vardag.
”Vi vill ha färre men tydligare styrsignaler uppifrån”
Mer statlig styrning, men även mindre detaljstyrning av läkarnas vardag. En undersökning bland Läkareförbundets medlemmar tyder på en stor frustration där många önskar en mer långsiktig styrning av vården.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det visar en undersökning som Läkarförbundet gjort bland sina medlemmar.
– Vi vill ha färre men tydligare styrsignaler uppifrån, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet i ett pressmeddelande.
Stor frustration över styrningen
I undersökningen svarar drygt åtta av tio läkare att de tror att förutsättningarna för en god och jämlik vård skulle bli bättre om staten hade huvudansvaret.
Sex av tio tror också att förutsättningarna för en god och jämlik vård skulle bli bättre om nuvarande 21 regioner minskade till 6–7 storregioner.
– Resultaten visar att det finns en stor frustration bland läkare med hur regionerna styr vården idag. Vi ser att styrningen ofta är kortsiktig, och det bidrar också staten till. Därför måste långsiktighet bli ett ledord i framtidens styrning av svensk sjukvård, oavsett hur huvudmannaskapet ser ut, säger Sofia Rydgren Stale.
Utvecklingen går åt fel håll
Hon konstaterar att resultaten kan ses i ljuset av att utvecklingen inom vården går åt fel håll inom många områden.
På knappt 30 år har antalet vårdplatser per 1 000 invånare halverats, och förra året slog överbeläggningarna rekord. 21 av 21 regioner uppgav 2023 också att de hade brist på specialistläkare.
Utredning pågår
Just nu utreder Vårdansvarskommittén frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården.
Sofia Rydgren Stale är en av de experter bistår i utredningen.
– Utredningen innebär en viktig möjlighet att förbättra styrningen av svensk sjukvård. Den förtjänar samma långsiktighet som exempelvis forsknings- eller försvarspolitiken, som styrs genom brett förankrade politiska beslut vart fjärde år, säger hon.